Varför är familjerätten viktig?

den 8 februari 2012

Alla berörs vi av familjerätten någon gång i livet: du kanske blir sambo med någon, gifter dig, skiljer dig skaffar barn och någon dör...

Självklart finns det lagar som reglerar vad som gäller juridiskt i dessa situationer. Ändå är det förvånansvärt få personer som informerar sig innan det är för sent.

I mitt jobb som familjerättsadvokat reflekterar jag ibland över hur lite kunskap många har om juridiken i sin egen familjerättsliga situation. Vissa jag pratar med utgår från att juridiken stämmer överens med deras egen 'moraliska kompass' :

" jag betalade mer än vad han gjorde vid förvärvet av huset så jag ska ju ha tillbaka min insats först, innan vi delar på resten" eller

" självklart har barnet rätt till båda sina föräldrar och därför ska han bo varannan vecka, något annat är ju inte aktuellt".

Ofta råder också direkta missuppfattningar om den familjerättsliga lagstiftningen t.ex:

När barn fyller 12 år får de bestämma själva var de vill bo.

Gemensam vårdnad innebär att barnet ska bo varannan vecka.

Jag har samma juridiska skydd som sambo och som gift.

Jag har rätt att leva på samma standard som mitt ex efter en skilsmässa.

Jag vågar inte svara på vad dessa missuppfattningar eller okunskap beror på. Det finns säkert mänskliga förklaringar till varför man inte  vill , kan eller orkar informera sig om juridik när de gäller de närmsta relationerna. Jag har förståelse för att det kan verka oromantiskt , 'ödesdigert' eller överdrivet att ta reda på vad som gäller i en situation som man inte vill ska ske. Ändå, vill jag gärna uppmuntra till större engagemang i och information kring dessa frågor. Bristen på kunskap om juridiken i den egna familjerättsliga situationen får alldeles för stora konsekvenser för den enskilde individen i många fall.

I vissa skeden i livet bör man få hjälp eller tips om möjligheten till information. När man väntar barn kunde kanske t.ex. BVC lämna information om viss juridik kring vårdnad om barn, eller hänvisa till jurist eller socialtjänsten för att få veta mer. Socialtjänsten erbjuder s.k. samarbetssamtal vid en separation där man kostnadsfritt tillsammans med socialsekreterare får diskutera barnens boende och umgänge. Kanske kunde samtal även erbjudas när man nyligen fått barn men fortfarande är tillsammans? När man gifter sig kunde vigselförrättaren informera lite närmare kring juridiken och peka på vad som kan vara nödvändigt att skaffa ytterligare information om. Sjukhus eller andra vårdinrättningar kunde kanske också lämna viss information eller tipsa om var man kan få veta mer.

Media kunde, enligt min mening, oftare belysa den familjerättsliga lagstiftningen. Arvstvisten mellan Stieg Larssons sambo och pappa/ bror har medfört att allmänheten, av vad jag har märkt, bättre har förstått att sambor inte ärver varandra. Det borde dock ej krävas uppmärksammade 'kändis-tvister' för att media ska kunna illustrera hur juridiken fungerar i det enskilda fallet.

Jag som arbetar med familjerätt lämnar gärna information i förebyggande syfte. En timmes juridisk konsultation hos en familjerättsadvokat kan vara en billig 'försäkring' jämfört med en årslång tvist baserad på en missuppfattning eller okunskap.

 

Mia Edwall Insulander

Senaste blogginläggen

2013-05-27

Vanliga frågor om bodelningsförrättare

Som bodelningsförrättare får jag ofta uppfattningen att många av de som ansökt inte vet vad en bodelning med hjälp av bodelningsförrättare egentligen innebär.

2013-05-08

Vem av föräldrarna ska få barnbidraget?

Mödrarnas vetorätt över barnbidraget är på väg att försvinna. Regeringen ska presentera ett lagförslag om delning av barnbidraget före sommaren.

2013-04-17

Förvärrar advokater konflikter?

DN skriver i en artikel 2013-04-11 om att advokater anklagas för att förstärka konflikten mellan föräldrar som strider om sina barn - för att kunna debitera mer. Både domare och advokater uttalar i artikeln att detta är ett problem.

Är det ett problem?

2013-04-07

Advokatens skyldigheter

Vad kan du förvänta dig av en advokat?

2013-02-28

Vårdnad och surrogatmoderskap

Idag, den 28 februari 2013, publicerar Smer (statens medicinsk-etiska råd) rapporten "Assisterad befruktning - etiska aspekter". I rapporten tar rådet ställning till ett flertal frågor bland annat; donation av befruktade ägg, surrogatmoderskap, ålder vid IVF och nedfrysning av ägg. Det finns anledning att anta att det så småningom kommer bli lagligt att använda sig av surrogatmoderskap i Sverige. I dagsläget är det dock inte det, varför många ofrivilligt barnlösa par väljer att åka utomlands för att få ett barn med hjälp av en surrogatmoder.

Kategorier

Juridik  Reflektioner  Debatt  Advokat  Advokatens skyldigheter 

Arkiv

Insulander Lindh Advokatbyrå   |   Nybrogatan 7   |   114 34 Stockholm   |   tel: + 46 8 667 61 67   |   info@insulander-advokat.se