F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan l\u00e4nkade en v\u00e4n till mig p\u00e5 Facebook en artikel som just nu cirkulerar i sociala medier. N\u00e4r jag klickade p\u00e5 l\u00e4nken kom jag fram till en intervju som Aftonbladet gjort \u00e5r 2007 med Annica Dahlstr\u00f6m, professor i histologi och neurobiologi vid Sahlgrenska akademien p\u00e5 G\u00f6teborgs universitet. Intervjun hade gjorts med anledning av hennes bok ”K\u00f6net sitter i hj\u00e4rnan”. Min facebookv\u00e4n fr\u00e5gade ”\u00e4r det ett sk\u00e4mt Kajsa?”.<\/p>\n\n\n\n
Det Annica Dahlstr\u00f6m p\u00e5st\u00e5r i intervjun \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt. Annica Dahlstr\u00f6m h\u00e4vdar att pappor rent biologiskt \u00e4r s\u00e4mre p\u00e5 att ta hand om sm\u00e5 barn \u00e4n vad mammor \u00e4r. Hon anf\u00f6r att pappor har s\u00e4mre k\u00e4nsel i fingertopparna och kan l\u00e4ttare skada ett litet barn. Pappor har tunnelseende och \u00e4r d\u00e4rmed inte lika s\u00e4kerhetst\u00e4nkande som mammor \u00e4r. Pappor \u00e4r mindre k\u00e4nsliga i inner\u00f6rat vilket inneb\u00e4r att de inte uppfattar barnets behov med samma exakthet som mammor g\u00f6r. Pappor har en maskulin doft och m\u00f6rk st\u00e4mma, vilket inte \u00e4r passande f\u00f6r sm\u00e5 barn. Dessutom besitter inte pappor de egenskaper som modersinstinkten medf\u00f6r. Annica Dahlstr\u00f6m menar att det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r barn \u00e4r i tre till fyra \u00e5rs \u00e5lder som papporna kan komma in i bilden.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4ven om intervjun i dag har n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 nacken \u00e4r det uppr\u00f6rande att l\u00e4sa vad Annica Dahlstr\u00f6m p\u00e5st\u00e5r och det \u00e4r \u00e4n mer uppr\u00f6rande att l\u00e4sa att hon \u00e4r professor. Med Annica Dahlstr\u00f6ms resonemang f\u00f6rflyttas vi trehundra \u00e5r tillbaka i tiden, till en tid d\u00e5 vi inte hade tillg\u00e5ng till den forskning om barns behov och barns b\u00e4sta som vi har i dag.<\/p>\n\n\n\n
Barn \u00e4r i behov av trygghet, omsorg och k\u00e4rlek. Ju mer desto b\u00e4ttre. M\u00f6jligheten f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar att tillgodose barnet med trygghet, omsorg och k\u00e4rlek har inget med f\u00f6r\u00e4ldrarnas k\u00f6n att g\u00f6ra. Ibland \u00e4r pappa b\u00e4ttre \u00e4n mamma, ibland \u00e4r mamma b\u00e4ttre \u00e4n pappa. I m\u00e5nga fall \u00e4r b\u00e5da lika bra. Det \u00e4r s\u00e5 verkligheten ser ut.<\/p>\n\n\n\n
Identifieringen \u00e4r en viktig del av det lilla barnets utveckling. Barnet beh\u00f6ver s\u00f6ka identifiering hos b\u00e5da k\u00f6nen. Identifieringen blir grundval f\u00f6r hur barnets ideal och uppfattning om k\u00f6nsroller sedermera utformas.<\/p>\n\n\n\n
Annica Dahlstr\u00f6ms kategorisering av f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga beroende p\u00e5 k\u00f6n vinner inte st\u00f6d i f\u00f6r\u00e4ldrabalken. F\u00f6r\u00e4ldrabalken har inget k\u00f6n. Viktigast \u00e4r barnets b\u00e4sta.<\/p>\n\n\n\n
Till min facebookv\u00e4n svarar jag, ja min v\u00e4n, det var ett sk\u00e4mt.<\/p>\n\n\n\n
Signerat<\/p>\n\n\n\n
Kajsa Sandstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n