{"id":3735,"date":"2018-09-25T18:18:29","date_gmt":"2018-09-25T16:18:29","guid":{"rendered":"http:\/\/localhost:8080\/barns-maende-nar-foraldrar-tvistar\/"},"modified":"2023-04-05T16:42:42","modified_gmt":"2023-04-05T14:42:42","slug":"barns-maende-nar-foraldrar-tvistar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.insulander-advokat.se\/blogg\/barns-maende-nar-foraldrar-tvistar\/","title":{"rendered":"Barns m\u00e5ende n\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar tvistar"},"content":{"rendered":"

Vidareutbildningen anordnades av organisationerna Cross Border Family Mediators, Missing Children Europe och MiKK. I samband med utbildningen presenterades \u00e4ven en studie som finansierats bl a av EU. \u00a0http:\/\/missingchildreneurope.eu\/mediator\/researchreport\/categoryid\/2<\/a><\/p>\n

Visste ni att det idag uppskattas finnas 16 miljoner internationella familjer inom EU, dvs familjer d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna kommer fr\u00e5n olika l\u00e4nder. Omkring 1\u00a0800 fall av olovliga barnbortf\u00f6randen aktualiseras \u00e5rligen. Till detta kommer alla nationella tvister om barn inom respektive land.<\/p>\n

I Sverige har antalet v\u00e5rdnadstvister f\u00f6rdubblats p\u00e5 10 \u00e5r, fr\u00e5n drygt 3\u00a0200 till drygt 6\u00a0300. Det \u00e4r m\u00e5nga barn som har f\u00f6r\u00e4ldrar som hamnar i tvist i samband med separationen eller d\u00e4refter. Genom medling kan vi f\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarna att kommunicera och f\u00f6ra en saklig dialog. Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att vi genom medling kan g\u00f6ra situationen b\u00e4ttre f\u00f6r barn som har f\u00f6r\u00e4ldrar i tvister och glad f\u00f6r varje f\u00f6r\u00e4ldrapar som tackar ja till medling.<\/p>\n

Barnens m\u00e5ende, eller v\u00e4lm\u00e5ende, definieras genom dels barnens livskvalitet, innefattande fysiska och psykiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar s\u00e5som k\u00e4nslor och mental h\u00e4lsa, dels barnens kognitiva sammanhang, dvs skola och utbildningsm\u00f6jligheter. Vidare barnens sociala sammanhang i form av relationer samt barnens ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar.\u00a0 I studien har man analyserat barnens m\u00e5ende p\u00e5 fyra olika plan:<\/p>\n

    \n
  1. anpassning<\/li>\n
  2. hyperaktivitet eller koncentrationssv\u00e5righeter<\/li>\n
  3. problem med kompisar<\/li>\n
  4. k\u00e4nslom\u00e4ssiga symptom<\/li>\n<\/ol>\n

    Man har tittat p\u00e5 omst\u00e4ndigheter f\u00f6re bortf\u00f6randet, under bortf\u00f6randet, under domstols- och medlingsf\u00f6rfarandet samt efter bortf\u00f6randet och n\u00e4r barnbortf\u00f6randef\u00f6rfarandet avslutats.<\/p>\n

    Man konstaterade att det \u00e4r en komplex situation och att man beh\u00f6ver v\u00e4ga in t ex om barnet efter f\u00f6rfarandet kom att \u00e5terv\u00e4nda till sitt ursprungsland eller inte, samt om de \u00e5terv\u00e4nder till den f\u00f6r\u00e4lder som f\u00f6re bortf\u00f6randet hade huvudansvaret f\u00f6r barnet, hur l\u00e4nge barnet vistats i det nya landet, om barnet k\u00e4nde till det nya landet och hade anknytning till det (spr\u00e5k, sl\u00e4kt, kompisar). Barnen kan ocks\u00e5 uppleva positiva effekter av flytten, \u00e4ven om det ville \u00e5terv\u00e4nda till ursprungslandet. Men barn som inte informerades om flytten i f\u00f6rv\u00e4g och som inte fick m\u00f6jlighet att s\u00e4ga hej d\u00e5, uppskattade det inte och uppvisade mer tecken p\u00e5 hyperaktivitet. Barnen hade ofta sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 vad som h\u00e4nde och saknade den andra f\u00f6r\u00e4ldern, oavsett om den f\u00f6r\u00e4lder varit den som haft det huvudsakliga ansvaret f\u00f6r barnet innan flytten eller inte. \u00c4ven om de flesta f\u00f6r\u00e4ldrar till\u00e4t viss kontakt med den andra f\u00f6r\u00e4ldern, rapporterar barnen att de fick lite utrymme att h\u00e5lla kontakten med den andra f\u00f6r\u00e4ldern. En del kunde endast ha kontakt i hemlighet.<\/p>\n

    Barn som fick psykologiskt st\u00f6d n\u00e4r de \u00e5terv\u00e4nde m\u00e5dde b\u00e4ttre \u00e4n barn som inte fick s\u00e5dan hj\u00e4lp. Om barnen inte fick g\u00e5 i skolan eller beh\u00f6vde repetera en \u00e5rskurs p\u00e5verkades de negativt och kunde k\u00e4nna sig ensamma.<\/p>\n

    Barnsamtal<\/h3>\n

    K\u00e4nslorna kring att h\u00f6ras i f\u00f6rfarandet verkar vara blandade bland barnen. De flesta upplevde det dock som positivt. Barn som inte fick komma till tals f\u00f6rstod inte varf\u00f6r ingen fr\u00e5gade om deras \u00e5sikt. Barn som fick komma till tals upplevde att deras \u00e5sikter inte beaktades, vilket i sin tur ledde till en negativ upplevelse.<\/p>\n

    Informationen till barnen om vad som h\u00e4nde och ett beslut att de skulle flytta tillbaka kunde komma mycket pl\u00f6tsligt. Barnen beskriver k\u00e4nslor av ambivalens, intr\u00e5ng samt att de blev arga.<\/p>\n

    Stor betydelse hade det om den bortf\u00f6rande f\u00f6r\u00e4ldern frihetsber\u00f6vades med anledning av bortf\u00f6randet (egenm\u00e4ktighet med barn). Vidare hade det stor betydelse om f\u00f6r\u00e4ldern uppfattade den slutliga l\u00f6sningen som r\u00e4ttvis eller inte. N\u00e4r en f\u00f6r\u00e4lder uppfattade situationen som or\u00e4ttvis, uppvisade barnet ett s\u00e4mre m\u00e5ende \u00f6ver lag. I m\u00e5nga fall fanns fortfarande sp\u00e4nningar mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna efter f\u00f6rfarandet. Barnens f\u00f6rh\u00e5llande till den bortf\u00f6rande f\u00f6r\u00e4ldern hade i de flesta fall f\u00f6rs\u00e4mrats.<\/p>\n

    Barns vilja och mognad<\/h3>\n

    I vilken m\u00e5n en domstol beaktar barnens vilja sammanh\u00e4nger med hur moget man uppfattar att barnet \u00e4r och hur v\u00e4lgrundade beslut barnet har f\u00f6rm\u00e5ga att fatta. F\u00f6ljande faktorer kan och b\u00f6r beaktas n\u00e4r man ska avg\u00f6ra ett barns mognad:<\/p>\n