Att v\u00e4cka en klandertalan och yrka att ett testamente ska f\u00f6rklaras ogiltigt, f\u00f6r att det inte har uppr\u00e4ttats i laga form, \u00e4r en f\u00f6rh\u00e5llandevis enkel process, i vart fall om det g\u00e5r att bevisa att formkraven inte har iakttagits.<\/p>\n\n\n\n
Ett ordin\u00e4rt testamente m\u00e5ste f\u00f6r att bli giltigt uppr\u00e4ttas skriftligen med tv\u00e5 vittnen, som \u00e4r samtidigt n\u00e4rvarande. Vittnena beh\u00f6ver inte k\u00e4nna till inneh\u00e5llet i testamentet, men v\u00e4l att de bevittnar en namnunderskrift p\u00e5 en testamentarisk handling. Testamentsvittnena beh\u00f6ver faktiskt inte heller se p\u00e5 n\u00e4r testator undertecknar testamentet, men i s\u00e5 fall m\u00e5ste testator inf\u00f6r de b\u00e5da testamentsvittnena vidk\u00e4nnas sin befintliga namnunderskrift p\u00e5 handlingen. De tv\u00e5 vittnena bevittnar sedan underskriften, och i den stunden ska det naturligtvis ocks\u00e5 finnas ett skrivet f\u00f6rordnande i sj\u00e4lva handlingen. Denna text kan inte l\u00e4ggas till i efterhand. Testator b\u00f6r med andra ord f\u00f6rs\u00e4kra testamentsvittnena om att det finns en text med ett f\u00f6rordnande p\u00e5 sj\u00e4lva handlingen, \u00e4ven om hen inte vill dela med sig av inneh\u00e5llet. I ett fall fr\u00e5n verkligheten, h\u00e4nde det att det ena testamentsvittnet senare gjorde g\u00e4llande att det under den skymmande lappen gapat tomt, vilket testator skulle ha avsl\u00f6jat n\u00e4r det andra vittnet l\u00e4mnat rummet. Detta ledde till en oviss situation som borde kunnat undvikas.<\/p>\n\n\n\n
Och vad h\u00e4nder om den vikta A4:an placeras s\u00e5 illa att inte bara sj\u00e4lva texten med f\u00f6rordnandet skyms, utan \u00e4ven testators namnunderskrift? Saken har pr\u00f6vats i domstol, och i det enskilda fallet, fann domstolen att testator inte hade vidk\u00e4nts sin namnunderskrift i vittnenas n\u00e4rvaro, och testamentet f\u00f6rklarades ogiltigt.<\/p>\n\n\n\n
En arvinge som vill g\u00f6ra g\u00e4llande att testamente \u00e4r ogiltigt enligt reglerna i 13 kap \u00e4rvdabalken, m\u00e5ste v\u00e4cka en s\u00e5 kallad klandertalan inom sex m\u00e5nader efter det att denna erh\u00e5llit del av testamentet. Delgivning sker genom \u201d\u00f6verl\u00e4mnade av testamenteshandlingen i bestyrkt avskrift.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Och vad betyder egentligen det? En \u201davskrift\u201d utg\u00f6rs i dag s\u00e5 gott som alltid av ett kopierat original, snarare \u00e4n att n\u00e5gon skrivit av ett original f\u00f6r hand eller p\u00e5 datorn f\u00f6r att skapa en avskrift. D\u00e4refter ska ett intygande ske, att avskriften (kopian) \u00f6verensst\u00e4mmer med originalet, genom bestyrkning.<\/p>\n\n\n\n
I den inte helt ovanliga situationen att testamentet bara p\u00e5tr\u00e4ffas i kopia, medan originalet inte kan hittas, infinner sig fr\u00e5gan om det \u00e4nd\u00e5 kan g\u00f6ras g\u00e4llande. Kan man d\u00e5 delge arvingen kopian, p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att klanderfristen b\u00f6rjar l\u00f6pa? Det h\u00e4r \u00e4r en inte helt enkel situation, som man b\u00f6r se upp med. Huvudregeln anger att ett testamente som bara \u00e5terfinns i kopia, presumeras vara \u00e5terkallat, och bevisb\u00f6rdan f\u00f6r att det alltj\u00e4mt ska vara g\u00e4llande, och skyldigheten att agera, hamnar p\u00e5 den som vill \u00e5beropa kopian. Pr\u00f6vningen blir d\u00e5 en fr\u00e5ga om testamentet f\u00e5r anses ha \u00e5terkallats, eller om kopian ska anses vara ett giltigt uttryck f\u00f6r testators yttersta vilja. Den som \u00e4nd\u00e5 blir delgiven en kopia av ett testamente d\u00e4r originalet saknas, s\u00e4rskilt i de fall d\u00e4r kopian \u00e4r vidimerad, b\u00f6r dock enligt min mening vara uppm\u00e4rksam och s\u00f6ka juridisk r\u00e5dgivning. Enligt kommentaren till \u00e4rvdabalken, anges att delgivningen d\u00e5 \u201dhuvudskriften saknas m\u00e5ste anpassas d\u00e4refter\u201d. Med detta menas att det klart ska framg\u00e5 att originalet f\u00f6rkommit och att \u00f6vers\u00e4ndandet av kopian sker i delgivningssyfte.<\/p>\n\n\n\n
I den nya delgivningslagen, har kraven p\u00e5 bestyrkande av kopior avskaffats och i f\u00f6rarbetena har angetts att tiden f\u00e5r anses mogen att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att i vissa fall kunna delge handlingar p\u00e5 annan elektronisk v\u00e4g, t.ex. med e-post. Kravet i \u00e4rvdabalken p\u00e5 bestyrkt kopia f\u00e5r dock nog anses vara en s\u00e4rreglering som alltj\u00e4mt g\u00e4ller. Men i \u00e4rvdabalken finns inga f\u00f6reskrifter om hur delgivning ska ske f\u00f6r att klanderfristen i samma balk ska b\u00f6rja g\u00e4lla. Om det klart framg\u00e5r att testamentstagarens syfte med \u00f6vers\u00e4ndandet \u00e4r att delge testamentet kan arvingen anses ha f\u00e5tt del av testamentet p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att klanderfristen b\u00f6rjar l\u00f6pa (jfr NJA 2014 s 996). Om arvingen i ett s\u00e5dant fall vill g\u00f6ra g\u00e4llande att testamentet inte \u00e4r uppr\u00e4ttat p\u00e5 ett formellt riktigt s\u00e4tt, b\u00f6r denna inv\u00e4ndning f\u00f6r s\u00e4kerhetsskull g\u00f6ras i en talan om klander, inom den tidsperiod som lagen anger, det vill s\u00e4ga sex m\u00e5nader fr\u00e5n delgivning. Den som v\u00e4ljer att f\u00f6rh\u00e5lla sig passiv, tryggt f\u00f6rvissad om att originalet (\u00e4nnu) inte p\u00e5tr\u00e4ffats, kan riskera att f\u00f6rlora m\u00f6jligheten till att g\u00f6ra de inv\u00e4ndningar som m\u00e5ste g\u00f6ras inom klanderfristen, s\u00e5som inv\u00e4ndningar om formella fel vid uppr\u00e4ttandet.<\/p>\n\n\n\n
Det r\u00e5der delvis delade meningar om advokater f\u00f6rutom att medverka och ge r\u00e5d s\u00e5 att testamenten formuleras p\u00e5 ett s\u00e5 bra s\u00e4tt som m\u00f6jligt, \u00e4ven ska se till att testamentet undertecknas och bevittnas p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt, t.ex. med bitr\u00e4de av den byr\u00e5 som tagit fram handlingen. Enligt min mening b\u00f6r det ing\u00e5 att i m\u00f6jligaste tillse att testamentet \u00e4ven undertecknas och bevittnas p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att testamentet h\u00e5ller f\u00f6r en senare r\u00e4ttslig pr\u00f6vning. Likas\u00e5 att ge r\u00e5d om hur testamentet (och eventuella kopior) l\u00e4mpligen f\u00f6rvaras. Slutligen:\u00a0 Testamenten ska betraktas som n\u00e5got av en f\u00e4rskvara, och b\u00f6r f\u00f6ljaktligen ses \u00f6ver regelbundet f\u00f6r att fylla sin r\u00e4tta funktion.<\/p>\n\n\n\n
Sanna Jonsson
Advokat<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ett halvt ark papper, tj\u00e4nar inte bara som titeln p\u00e5 August Strindbergs v\u00e4rldsber\u00f6mda novell, som i sin magiska korthet beskriver f\u00f6rlusten av tv\u00e5 \u00e4lskade familjemedlemmar, utan kan ocks\u00e5 \u2013 i formen av en vikt A4,– skymma textinneh\u00e5llet i ett testamentariskt f\u00f6rordnande.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-3738","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg"],"acf":[],"yoast_head":"\n