En domstol som ska d\u00f6ma i m\u00e5let m\u00e5ste d\u00e5 v\u00e4rdera f\u00f6r\u00e4lderns p\u00e5st\u00e5enden f\u00f6r att kunna fatta r\u00e4tt beslut f\u00f6r barnet. Den avv\u00e4gning som m\u00e5ste g\u00f6ras \u00e4r om det \u00e4r viktigare att barnet skyddas fr\u00e5n sin andra f\u00f6r\u00e4lder \u00e4n att det f\u00e5r ha kontakt med f\u00f6r\u00e4ldern. Bed\u00f6mningen kan vara v\u00e4ldigt sv\u00e5r och den v\u00e4gledning som domstolar (och andra) har tillg\u00e5ng till l\u00e4mnar m\u00e5nga fr\u00e5gor obesvarade.<\/p>\n\n\n\n
Det framg\u00e5r direkt av lagen att domstolar i m\u00e5l om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge s\u00e4rskilt ska beakta risken f\u00f6r att barnet eller n\u00e5gon annan n\u00e4rst\u00e5ende ska uts\u00e4ttas f\u00f6r \u00f6vergrepp, risken f\u00f6r att barnet f\u00f6rs bort eller h\u00e5lls kvar n\u00e5gon annanstans och risken f\u00f6r att barnet p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt far illa. Lagtexten ger dock inte n\u00e5gon v\u00e4gledning f\u00f6r hur man ska bed\u00f6ma riskerna.
I praktiken g\u00f6rs ofta en riskbed\u00f6mning av socialtj\u00e4nsten. Den riskbed\u00f6mningen f\u00e5r sedan domstolen ta st\u00e4llning till n\u00e4r domstolen fattar sina beslut.
N\u00e4r H\u00f6gsta domstolen har st\u00e4llts inf\u00f6r att g\u00f6ra riskbed\u00f6mningar har domstolen beskrivit de riskniv\u00e5er som den har arbetat med p\u00e5 olika s\u00e4tt vid olika tillf\u00e4llen. I NJA 1992 s. 93 uttalade HD att en f\u00f6r\u00e4lders oro inte ska vara ogrundad, i NJA 1995 s. 396 diskuterades om det fanns best\u00e5ende fara f\u00f6r barnets h\u00e4lsa eller utveckling och i NJA 1995 s. 727 att risken ska vara konkret och beaktansv\u00e4rd. Fr\u00e5gan om hur man ska komma fram till att en risk ska bed\u00f6mas vara det ena eller andra l\u00e4mnas dock \u00f6ppen.
I propositionen 2005\/06:99 uttalas att riskbed\u00f6mningar b\u00f6r grundas p\u00e5 det man har kunnat utreda har h\u00e4nt och\/eller andra faktiska omst\u00e4ndigheter. Som exempel n\u00e4mns att bland annat tidigare v\u00e5ld eller \u00f6vergrepp ska kunna beaktas vid riskbed\u00f6mningen. Vidare ska beviskravet f\u00f6r att n\u00e5got har h\u00e4nt inte s\u00e4ttas lika h\u00f6gt som i en brottm\u00e5lsprocess. Det inneb\u00e4r att en riskbed\u00f6mning ska kunna baseras p\u00e5 att exempelvis v\u00e5ld har f\u00f6rekommit mot ett barn eller n\u00e5gon annan \u00e4ven d\u00e5 den p\u00e5st\u00e5dda g\u00e4rningsmannen har friats f\u00f6r g\u00e4rningen i en brottm\u00e5lsprocess.<\/p>\n\n\n\n
Att beviskravet ska vara l\u00e4gre \u00e4n i ett brottm\u00e5l inneb\u00e4r att den bevisning som ska kr\u00e4vas f\u00f6r att n\u00e5got ska beaktas vid en riskbed\u00f6mning inte beh\u00f6ver vara bevisat \u201dbortom rimligt tvivel\u201d. Vilket beviskrav som ska till\u00e4mpas ist\u00e4llet \u00e4r dock inte helt klart. Varken lag, f\u00f6rarbeten eller domstolspraxis ger n\u00e5gon klar v\u00e4gledning. Det inneb\u00e4r att det \u00e4r sv\u00e5rt att med n\u00e5gon st\u00f6rre s\u00e4kerhet avg\u00f6ra vilka omst\u00e4ndigheter, vilka fakta, som borde tas med i en viss riskbed\u00f6mning.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r man v\u00e4l har best\u00e4mt vilka fakta och omst\u00e4ndigheter som ska beaktas ska man d\u00e4refter avg\u00f6ra vilka slutsatser som g\u00e5r att dra om framtiden utifr\u00e5n det. Inte heller h\u00e4r finns det n\u00e5gon fast process f\u00f6r hur man ska g\u00e5 till v\u00e4ga.
F\u00f6r att st\u00f6dja socialtj\u00e4nsterna i deras arbete med riskbed\u00f6mningar har Myndigheten f\u00f6r familjer\u00e4tt och f\u00f6r\u00e4ldraskapsst\u00f6d, MFOF, tagit fram ett handl\u00e4ggningsst\u00f6d. Enligt den modell som f\u00f6respr\u00e5kas d\u00e4r ska de riskfaktorer som har identifierats v\u00e4rderas och v\u00e4gas mot fakta som talar f\u00f6r att risken \u00e4r mindre eller mindre allvarlig. N\u00e4r risken bed\u00f6ms ska h\u00e4nsyn tas b\u00e5de till hur sannolikt det \u00e4r att den infrias och vad konsekvenserna d\u00e5 blir. I den bed\u00f6mningen kan man ta h\u00e4nsyn till vetenskapliga studier och MFOF h\u00e4nvisar till flera.
I handl\u00e4ggningsst\u00f6det understryks ocks\u00e5 att riskbed\u00f6mningen ska vara individuell f\u00f6r varje barn. Oavsett vad som framkommer i vetenskapliga studier \u00e4r det som ska bed\u00f6mas hur just den f\u00f6r\u00e4lder som \u00e4r aktuell i riskbed\u00f6mningen kommer att bete sig eller agera i framtiden. I den analysen rekommenderar myndigheten att alla faktorer av betydelse f\u00f6r det individuella barnet ska v\u00e4gas in. Mot bakgrund av hur sv\u00e5rt det \u00e4r att f\u00f6rutse framtiden generellt \u00e4r det l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 att \u00e4ven denna bed\u00f6mning i praktiken \u00e4r mycket utmanande.
Sammanfattningsvis ska en riskbed\u00f6mning best\u00e5 i en prognos om vad barnet riskerar, eller inte riskerar, i framtiden om domstolen beslutar p\u00e5 det ena eller andra s\u00e4ttet. Om riskerna \u00e4r tillr\u00e4ckligt stora och\/eller allvarliga kan det inneb\u00e4ra att kontakten med en f\u00f6r\u00e4lder ska begr\u00e4nsas, ske p\u00e5 ett s\u00e4rskilt s\u00e4tt eller helt utebli. Det finns inte n\u00e5gon fast formel f\u00f6r hur bed\u00f6mningarna ska g\u00f6ras, samtidigt som det \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt att bed\u00f6mningarna blir korrekta.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I m\u00e5l om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge \u00e4r det inte ovanligt att en f\u00f6r\u00e4lder p\u00e5st\u00e5r att barnet skulle uts\u00e4ttas f\u00f6r oacceptabla risker om det skulle umg\u00e5s- eller bo med sin andra f\u00f6r\u00e4lder.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":4104,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-3754","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-blogg"],"acf":[],"yoast_head":"\n