{"id":4799,"date":"2024-08-27T17:04:27","date_gmt":"2024-08-27T15:04:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.insulander-advokat.se\/?p=4799"},"modified":"2024-08-27T17:04:29","modified_gmt":"2024-08-27T15:04:29","slug":"det-uteblivna-umganget","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.insulander-advokat.se\/blogg\/det-uteblivna-umganget\/","title":{"rendered":"”Det uteblivna umg\u00e4nget”"},"content":{"rendered":"\n

Foto byline Carl Johan Erikson<\/p>\n\n\n\n

Ibland h\u00e4nder det, att H\u00f6gsta domstolen avg\u00f6r ett familjer\u00e4ttsligt m\u00e5l, till stor gl\u00e4dje f\u00f6r oss som jobbar med familjer\u00e4tt, eftersom familjer\u00e4tten \u00e4r underrepresenterat bland H\u00f6gsta domstolens avg\u00f6randen – sett till f\u00f6rekomsten av tillf\u00e4llen som familjer\u00e4tten aktualiseras i m\u00e4nniskors liv. Familjer\u00e4tt \u00e4r ju trots allt n\u00e5got alla m\u00e4nniskor kommer i kontakt med under sin livstid. Det kan vara i samband med att man flyttar ihop och blir sambo, n\u00e4r man gifter sig, n\u00e4r man blir f\u00f6r\u00e4lder, n\u00e4r man separerar eller skiljer sig , n\u00e4r man ger en g\u00e5va till sitt barn eller n\u00e5gon annan n\u00e4rst\u00e5ende, n\u00e4r man skriver ett testamente och n\u00e4r n\u00e5gon n\u00e4rst\u00e5ende d\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Nu h\u00e4nde det i alla fall att H\u00f6gsta domstolen (HD) den 19 juni 2024 meddelade en dom som HD d\u00f6pt till \u201dDet uteblivna umg\u00e4nget\u201d, m\u00e5l T 4560-23 https:\/\/www.domstol.se\/hogsta-domstolen\/avgoranden\/2023\/132182\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan som HD pr\u00f6vade g\u00e4llde om man skulle flytta \u00f6ver v\u00e5rdnaden fr\u00e5n en f\u00f6r\u00e4lder som inte tillgodos\u00e5g barnets r\u00e4tt till umg\u00e4nge med den andra f\u00f6r\u00e4ldern. Bed\u00f6mningen ska g\u00f6ras individualiserat och utifr\u00e5n vad som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r det enskilda barnet.<\/p>\n\n\n\n

Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att ett barn ska ha r\u00e4tt till umg\u00e4nge med en f\u00f6r\u00e4lder som det inte bor tillsammans med. Fortfarande uttrycker m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar det som sin r\u00e4tt till umg\u00e4nge med barnet, men lagstiftaren och domstolarna \u00e4r noga med att det \u00e4r barnet som har r\u00e4tt att tr\u00e4ffa en f\u00f6r\u00e4lder, inte tv\u00e4rtom. Och om det finns risk f\u00f6r att ett barn far illa av umg\u00e4nget kan det medf\u00f6ra att umg\u00e4nget begr\u00e4nsas p\u00e5 olika s\u00e4tt eller att inget umg\u00e4nge ska ske. Risken ska bed\u00f6mas i tv\u00e5 steg. F\u00f6rst b\u00f6r det konstateras om en risk i ett visst h\u00e4nseende f\u00f6religger och d\u00e4refter hur stor risken \u00e4r och om den kan hanteras. Olika avv\u00e4ganden m\u00e5ste g\u00f6ras och kan det vara sv\u00e5rt att f\u00f6rutse alla framtida f\u00f6r\u00e4ndringar. Bed\u00f6mningen b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ha sitt fokus p\u00e5 de n\u00e4rmaste \u00e5ren, skriver HD.<\/p>\n\n\n\n

Ocks\u00e5 barnets egna \u00f6nskem\u00e5l ska beaktas. Ju \u00e4ldre barnet \u00e4r, desto mer tas h\u00e4nsyn till barnets egna \u00f6nskem\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n

I domen fr\u00e5n juni understryker HD att det beh\u00f6ver g\u00f6ras en prognos om hur barnets situation kan komma att utvecklas b\u00e5de p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt. Om en \u00f6verflyttning bed\u00f6ms leda till en tydlig f\u00f6rb\u00e4ttring f\u00f6r barnet p\u00e5 l\u00e4ngre sikt, kan det beh\u00f6va godtas att det p\u00e5 kortare sikt medf\u00f6r en \u00f6verg\u00e5ende p\u00e5frestning.<\/p>\n\n\n\n

Vad som ocks\u00e5 s\u00e4rskilt diskuterades i detta m\u00e5l var hur man ska ta h\u00e4nsyn till om den f\u00f6r\u00e4lder som barnen bor hos har skyddade personuppgifter, bl a g\u00e4llande adressen. Det framh\u00e5lls att f\u00f6r barn som lever under s\u00e5dana omst\u00e4ndigheter f\u00e5r samh\u00e4llet, fr\u00e4mst socialtj\u00e4nsten, ett ut\u00f6kat ansvar f\u00f6r att barnen f\u00e5r v\u00e4xa upp under trygga och goda f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r just de h\u00e4r barnen hade domstolar flera g\u00e5nger sedan 2018 best\u00e4mt att barnen har r\u00e4tt till umg\u00e4nge med sin pappa och till och med att mamman skulle f\u00e5 betala vite om hon inte l\u00e4mnade ifr\u00e5n sig barnen f\u00f6r umg\u00e4nge med pappan. Eftersom inget umg\u00e4nge kom ig\u00e5ng var det enligt HD tydligt att det har f\u00f6relegat ett behov av st\u00f6d och hj\u00e4lp och att det \u00e4r n\u00e5got som socialtj\u00e4nsten hade misslyckats med i det h\u00e4r fallet. Men kanske \u00e4ven lagstiftaren, resonerar HD. Det konstateras att v\u00e5rdnads-, boende- och umg\u00e4ngesutredningar som finns i m\u00e5let mest best\u00e5r av sammanst\u00e4llningar av vad respektive f\u00f6r\u00e4lder sagt. Det saknas information i utredningarna om vilka \u00e5tg\u00e4rder som socialn\u00e4mnden vidtagit f\u00f6r att tillgodose behovet av st\u00f6d och hj\u00e4lp till barnen och deras f\u00f6r\u00e4ldrar efter domstolsbesluten. Kanske, resoneras det i domen, beror det p\u00e5 hur regelsystemet \u00e4r utformat betr\u00e4ffande en socialn\u00e4mnds m\u00f6jlighet att inh\u00e4mta underlag?<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gon som forskat om v\u00e5rdnadstvister \u00e4r Annika Rejmer. HD tipsar om hennes avhandlingar:<\/p>\n\n\n\n