F\u00f6rslaget inneb\u00e4r att ett nytt brott, psykiskt v\u00e5ld, ska inf\u00f6ras i brottsbalken. Brottet skulle omfatta upprepat uts\u00e4ttande av f\u00f6rol\u00e4mpningar, otillb\u00f6rliga hot, otillb\u00f6rligt tv\u00e5ng eller otillb\u00f6rlig \u00f6vervakning, om kr\u00e4nkningarna sammantagna varit \u00e4gnade att allvarligt skada personens sj\u00e4lvk\u00e4nsla. Straffet f\u00f6resl\u00e5s bli f\u00e4ngelse i h\u00f6gst fyra \u00e5r. Vidare f\u00f6resl\u00e5s att brottet psykiskt v\u00e5ld ska kunna ing\u00e5 som ett led i barnfridsbrott, grov fridskr\u00e4nkning, grov kvinnofridskr\u00e4nkning, olaga f\u00f6rf\u00f6ljelse och hedersf\u00f6rtryck. \u00c4ven brottet f\u00f6rol\u00e4mpning f\u00f6resl\u00e5s kunna ing\u00e5 i samma sammanhang. Lag\u00e4ndringarna f\u00f6resl\u00e5s tr\u00e4da i kraft den 1 juni 2026.<\/p>\n\n\n\n
Psykiskt v\u00e5ld saknar en enhetlig definition i svensk r\u00e4tt, varf\u00f6r begreppet kan ha olika inneb\u00f6rd och omfattas av ett stort antal typer av handlingar. I Socialstyrelsens handbok om v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer framh\u00e5lls att psykiskt v\u00e5ld kan ta sig uttryck genom hot, tv\u00e5ng, trakasserier, f\u00f6rl\u00f6jliganden, social isolering, digital \u00f6vervakning samt ekonomiskt och materiellt kontrollbeteende. Brottsf\u00f6rebyggande r\u00e5det (Br\u00e5) lyfter liknande handlingar och inkluderar \u00e4ven kr\u00e4nkningar, stalkning och olika former av kontrollerande beteenden som inte s\u00e4llan f\u00f6rekommer i n\u00e4ra relationer. Den socialt orienterade forskningen beskriver psykiskt v\u00e5ld som ett m\u00f6nster av dominans d\u00e4r icke-fysiska handlingar successivt bryter ned den utsattas sj\u00e4lvk\u00e4nsla och begr\u00e4nsar personens handlingsutrymme. Sammantaget framtr\u00e4der en tydlig bild d\u00e4r psykiskt v\u00e5ld best\u00e5r av upprepade, manipulerande och nedbrytande beteenden som syftar till att styra, skr\u00e4mma eller f\u00f6rminska en annan person.<\/p>\n\n\n\n
De remissyttranden som inkom efter utkastet till lagr\u00e5dsremissen visar b\u00e5de st\u00f6d och kritik. Flera instanser tillstyrker f\u00f6rslaget, d\u00e4ribland Brottsoffermyndigheten och Barnombudsmannen, som framh\u00e5ller att en tydligare straffr\u00e4ttslig reglering kan ge viktiga signaler om samh\u00e4llets syn p\u00e5 psykiskt v\u00e5ld och att kriminaliseringen kan st\u00e4rka barns och utsattas r\u00e4ttsliga skydd. Advokatsamfundet avstyrker best\u00e4mt f\u00f6rslaget och menar att det saknas behov av ny kriminalisering eftersom befintliga straffbest\u00e4mmelser redan t\u00e4cker de mest klanderv\u00e4rda handlingarna. Samfundet lyfter betydande risker f\u00f6r r\u00e4ttsos\u00e4kerhet, otydliga rekvisit och sv\u00e5righeter i bevisningen, liksom risken f\u00f6r att best\u00e4mmelsen kan missbrukas i relationskonflikter. \u00c4ven \u00c5klagarmyndigheten avstyrker inf\u00f6randet av en ny straffbest\u00e4mmelse och framh\u00e5ller att g\u00e4llande r\u00e4tt i huvudsak ger tillr\u00e4ckligt skydd. Myndigheten ser visserligen ett behov av att st\u00e4rka skyddet mot kontrollerande beteende, men menar att detta skulle kunna \u00e5stadkommas genom att utvidga ofredandebest\u00e4mmelsen, exempelvis genom att inkludera otillb\u00f6rlig \u00f6vervakning. \u00c5klagarmyndigheten pekar ocks\u00e5 p\u00e5 betydande bevissv\u00e5righeter, oklara gr\u00e4nsdragningar gentemot andra brott och en oproportionerlig straffskala. Br\u00e5 tillstyrker visserligen f\u00f6rslaget, men g\u00f6r det med tydlig tvekan. Myndigheten h\u00e4nvisar till erfarenheterna fr\u00e5n Danmark, d\u00e4r kriminaliseringen av psykiskt v\u00e5ld hittills lett till ytterst f\u00e5 f\u00e4llande domar som huvudbrott. Detta riskerar, enligt Br\u00e5, att skapa frustration hos brottsoffer och undergr\u00e4va lagens legitimitet, \u00e4ven om kriminaliseringen p\u00e5 sikt kan ha en normerande effekt.<\/p>\n\n\n\n
Sammanfattningsvis visar remissvaren att fr\u00e5gan \u00e4r komplex. Behovet av skydd f\u00f6r barn, utsatta grupper och personer i beroendest\u00e4llning \u00e4r stort, men inf\u00f6randet av en ny straffbest\u00e4mmelse st\u00e4ller h\u00f6ga krav p\u00e5 tydlighet i lagtext och r\u00e4ttstill\u00e4mpning. F\u00f6r att best\u00e4mmelsen ska fungera i praktiken kr\u00e4vs dessutom resurser och rutiner f\u00f6r dokumentation, utredning och bevisf\u00f6ring. Eftersom f\u00f6rslaget fortfarande bereds \u00e5terst\u00e5r det att se hur Lagr\u00e5det bed\u00f6mer utformningen.<\/p>\n\n\n\n
Det blir sp\u00e4nnande att f\u00f6lja utvecklingen och se om den f\u00f6reslagna best\u00e4mmelsen om psykiskt v\u00e5ld tr\u00e4der i kraft, och hur den i s\u00e5 fall kan komma att p\u00e5verka svensk r\u00e4ttspraxis.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6rest\u00e4ll dig att n\u00e5gon i din n\u00e4rhet st\u00e4ndigt kritiserar, kontrollerar eller nedv\u00e4rderar dig. Du blir isolerad fr\u00e5n v\u00e4nner och familj, \u00f6vervakad och kanske tvingad att g\u00f6ra saker du inte vill. Det syns kanske inte ut\u00e5t, men konsekvenserna kan vara djupa och l\u00e5ngvariga. Psykiskt v\u00e5ld \u00e4r ett allvarligt samh\u00e4llsproblem som ofta f\u00f6rekommer i n\u00e4ra relationer, unga parrelationer och i samband med m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor eller hedersrelaterat f\u00f6rtryck. Regeringen har lagt fram ett nytt f\u00f6rslag om att kriminalisera psykiskt v\u00e5ld och den 4 december 2025 \u00f6verl\u00e4mnades remissen till Lagr\u00e5det. Initiativet har v\u00e4ckt stort intresse och gett upphov till olika reaktioner. Vissa ser det som ett viktigt steg mot ett tydligare r\u00e4ttsligt skydd f\u00f6r utsatta, medan andra ifr\u00e5gas\u00e4tter om en ny brottsrubricering verkligen beh\u00f6vs.<\/p>\n","protected":false},"author":9,"featured_media":5011,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-5005","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-blogg"],"acf":[],"yoast_head":"\n