Ofta kommer föräldrar till oss på rådgivning eller medling och förklarar att de vill ha ensam vårdnad för att barnen ska bo hos dem. Många verkar blanda ihop växelvist boende med gemensam vårdnad. Kanske tänker man på den dagliga omvårdnaden som man som förälder har om sitt barn. Som att barnet får mat och kläder, hämtas på dagis, tas om hand när det är sjukt osv.
En annan uppfattning som en del föräldrar verkar ha är att de, om de har ensam vårdnad om barnet, själva kan bestämma när och hur mycket barnet ska träffa den andra föräldern.

I tvister om barn kan man vid domstol få prövat frågan om vårdnad, boende och/eller umgänge. Dessutom kan domstolen pröva tvister om underhåll.

Vårdnad

Med vårdnad menas i detta sammanhang det juridiska vårdnadsansvaret. Man måste vara vårdnadshavare för att kunna fatta beslut som rör barnet när det gäller:

1.  passansökan
2.  sjukvård
3.  val av skola och förskola
4.  ekonomi, såsom att förfoga över bankkonton i barnets namn
5.  folkbokföringen

Är man ensam vårdnadshavare, kan man själv besluta om dessa frågor. Har man gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare godkänna de beslut som ska fattas. Kan föräldrarna inte komma överens, kan det bli nödvändigt att en domstol prövar om det är lämpligt att bara en av föräldrarna ska ha vårdnaden. I fråga om folkbokföring är det dock skatteverket som fattar beslut. Folkbokföringsfrågor kan inte prövas i allmän domstol.

Domstolen kan inte besluta att ensam vårdnad ska gälla bara i en eller vissa av ovannämnda punkter. Däremot kan domstolen i ett interimistiskt beslut bestämma vad som ska gälla tillfälligt, fram till dess föräldrarna har kommit överens eller en dom har meddelats.

Boende och umgänge

En domstol kan också bestämma hos vem av föräldrarna barnet ska bo. Barnet kan antingen bo växelvist hos föräldrarna eller ha sitt stadigvarande boende hos en förälder och rätt till umgänge med den andra föräldern.

Växelvist boende kan se ut på olika sätt, t ex varannan vecka eller ett visst antal dagar hos respektive förälder. Man kan ha också ha exempelvis rullande två- eller treveckorsscheman. Det är vanligt att man har ett löpande boende- eller umgängesschema och ett särskilt schema för lov och högtider.

Kan föräldrarna inte komma överens om boendet eller umgänget måste en domstol besluta hur boendet och umgänget ska regleras. Detta gäller oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad eller om en av föräldrarna har ensam vårdnad.

Den förälder som har barnet hos sig ansvarar för barnet under denna tid och bestämmer hur den praktiska omvårdnaden om barnet ska gå till. Vad barnet äter, vilka kläder barnet har på sig och vilka aktiviteter barnet deltar i. Domstolen kan inte bestämma denna typ av frågor. Om föräldrarna träffar en egen överenskommelse, t ex vid samarbetssamtal hos familjerätten eller i en medling, finns det möjligheter att där diskutera och komma överens om även sådana praktiska frågor.

Ur barnets perspektiv är det bästa i de allra flesta fall att föräldrarna kommer överens. Att tvista om barn i domstol förvärrar ofta konflikten mellan föräldrarna. Vi rekommenderar föräldrar att överväga alternativa konfliktlösningsmetoder, lära sig att kommunicera på ett bra sätt och se föräldraskapet som ett gemensamt uppdrag och ansvar.

Alexandra Lyckman
Advokat

Vill Du jobba på en av Sveriges främsta humanjuridiska advokatbyråer?

Nu söker vi en medarbetare som har erfarenhet av att arbeta med familjerätt sedan tidigare, helst på advokatbyrå. Vi letar efter en jurist, gärna advokat, som har goda juridiska kunskaper inom familjerätten och tycker om klientkontakten och att processa. Du bör vara öppen, social och tolerant samt brinna för barns rättigheter samt att företräda den enskilda privatpersonen.

Låter det intressant, då ska du ansöka här www.insulander-advokat.se/insulander-lindh-advokatbyra-soker-jurist/ redan idag.

Sista ansökningsdag är 15 februari 2017.

Sommaravslutningen innebär för många barn ett löfte om lugn och ro, bad och barfotalek och tid med familjen. En hel del barn i Sverige står istället inför en tid av konflikter mellan upprörda föräldrar och en dragkamp som inte på något vis är förenlig med vad som är bäst för just det barnet.

Sommarlovet i Sverige varar i ungefär tio veckor. En tid att samla kraft och leka fritt, slippa tänka på skolarbete och läxor. En del barn reser med familjen eller njuter av att bara ha sovmorgon.

I vårt yrke som advokater möter vi många föräldrar som av olika anledningar inte kan komma överens om vad som ska gälla för barnen under sommaren. Kanske finns det ingen dom eller av socialnämnden godkänt avtal att rätta sig efter och det blir svårt att veta hur man ska komma överens när man står långt ifrån varandra.

Ibland beror det på ändrade förhållanden – separationer, nya boendeförhållanden eller ändrade signaler från barnen i fråga. Så kan det givetvis vara och då får man göra det bästa av den nya situationen.

I andra fall blir det tyvärr en principsak och en diskussion om “föräldrars rättigheter”.  Barnet hamnar mitt i konflikten mellan föräldrarna och missar härliga upplevelser tillsammans med en förälder.

Umgänge med den förälder man inte bor med är en rättighet för barn. Det som ska vara avgörande när man prövar en fråga kring barns umgänge är vad som är bäst för just det barnet. Ju äldre och mognare barnet blir desto större hänsyn ska tas till barnets egen vilja.

Det finns möjlighet att redan nu fundera på hur nästa sommar ska se ut. Ta hjälp av en advokat och upprätta avtal kring barnen som sedan kan godkännas av båda föräldrarna och socialtjänsten för att bli juridiskt bindande precis som en dom. Det finns också möjlighet att gemensamt söka medling hos en advokat på vår advokatbyrå för att hitta en samförståndslösning. Det möjliggör att båda föräldrarna i god tid kan planera, boka semesterresor och ansöka om semester. Förutsägbarhet är positivt för alla inblandade och framförallt för barnen.

Fler barn borde få en konfliktfri sommar och tid att fundera på sådant som barn gillar att tänka på. Varifrån kommer regn? Hur många ben har en spindel och varför? Det är barnen det handlar om och umgänget ska anpassas efter vad som är bäst för just det barnet.

Anna Hellron
Advokat

För ett tag sedan fick jag möjlighet att få lyssna på vår tidigare kollega Kajsa Laxhammar, som numera arbetar hos Socialstyrelsen. Hon berättade vilka föreskrifter det finns gällande vårdnadsutredningen. Regelverket består av JO-uttalanden och Socialstyrelsens råd och rekommendationer. Numera är det dock Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, som handlägger familjerättsliga frågor som rör vårdnad, boende och umgängesfrågor.

Och så här ska vårdnadsutredningen gå till.

Av vem, när och hur

Det är kommunen där barnet är folkbokfört som ska göra utredningen. Socialnämnden beslutar och utser utredaren, detta ska ske skyndsamt, eller “så snart som möjligt”. Utredaren ska vara en tjänsteman hos socialmyndigheten. Det kan dock även anlitas en extern person, om denna kan anses arbeta i eller för socialtjänstens förvaltning.

Utredaren ska omgående efter erhållet uppdrag påbörja utredningen. Utredningen ska genomföras under tre – fyra månader.

En sak som jag inte kände till är att utredningen när som helst kan avbrytas om föräldrarna istället vill påbörja samarbetssamtal! Det är aldrig för sent att försöka komma överens!

Kompetenskrav

Den som gör utredningen ska ha tillräcklig kompetens för detta. Utöver socionomexamen även minst ett års yrkeserfarenhet av frågor som rör vårdnad, barns boende och umgänge. Utredaren ska ha kunskap om lagstiftning och hur praxis ser ut. Utredaren ska också ha kunskap om kriser och konflikter som kan förekomma i samband med separationer, samt om riskfaktorerna våld, hot, missbruk och psykisk sjukdom.

Samtal

Det ska hållas flera samtal med föräldrarna och även med barnet. Vid ett inledande samtal med föräldrarna ska information lämnas om utredningens syfte och hur utredningen ska genomföras samt vilka uppgifter som kan komma att inhämtas.

Under fortsatta samtal med föräldrarna bör utredaren ta reda på förälderns syn på barnets relation till föräldrar, syskon och föräldrarnas nya partners, hur föräldern ser på sin egen situation, hur samarbetet fungerar mellan föräldrarna och hur föräldern tror att man utifrån barnets behov kan lösa frågorna om vårdnad, boendesituationen och umgänget. Utredaren ska också ta upp med föräldrarna om det förekommit våld, hot, risk att barnet olovligen förs bort/kvarhålls utomlands, missbruk, psykisk ohälsa eller andra missförförhållanden. Vid behov kan uppgifter från sjukvården inhämtas, om den förälder som det berör medger detta och släpper på sekretessen. Utdrag ur brottsregister och från sociala myndigheter inhämtas ofta i samband med en vårdnads-, boende- och umgängesutredning.

Barnsamtal ska givetvis hållas och utredaren ska då träffa barnet både enskilt och tillsammans med respektive förälder. Helst ska utredaren träffa barnet hemma hos båda föräldrarna. Ska flera syskon delta, ska samtalen som utredaren håller med syskonen ske enskilt med vart och ett av barnen, så att syskonen inte påverkar varandra. Varje barn ska få komma till tals, redan från tidig ålder, och få uttrycka sin egen åsikt. Hur barnsamtalen går till ska anpassas efter barnets ålder och mognad och naturligtvis kan ett barn aldrig tvingas att lämna uppgifter.

Vad som ska framgå av utredningen

Utredningen ska begränsas till sådant som kan anses relevant. Utredaren ska kunna motivera de frågor som utreds. Så våga fråga, om ni tycker att utredaren fokuserar på frågor som ligger långt tillbaka i tiden eller inte längre är aktuella!

Utredningens innehåll ska vara sakligt och faktabaserat. Endast det som är relevant, väsentligt och klart uttalat ska anges. Allt som står i utredningen ska kunna motiveras, såväl de utredningsåtgärder som vidtagits som det slutsatser som utredaren dragit.

I utredningen ska det redovisas hur många samtal som har hållits med föräldrarna och barnet och även när och var samtalen ägde rum. Det ska också framgå vem som var närvarande vid de olika samtalen, t ex om föräldern var med under barnsamtalet eller väntade i anslutande rum. Det ska framgå vilka referenspersoner som kontaktats. Det ska även framgå om det finns utredningsåtgärder som man inte kunnat genomföra, t ex om man inte kunnat få fram vissa uppgifter eller kunnat höra vissa personer.

Barnets inställning är som sagt viktig. Barnkonventionen, som nu föreslås bli svensk lag, säger att barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska tillförsäkras rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Ju äldre barnet är, desto större betydelse har åsikterna när domstolen ska fatta sitt beslut. Det är viktigt att de åsikter barnet uttrycker är barnets egna. Kan man misstänka att en förälder sätter press på barnet och talar om för barnet vad det ska säga, anser jag att det är viktigt att det framgår och att utredaren redogör sina iakttagelser.

Bedömning och beslutsförslag till domstolen

Slutligen ska utredarens bedömning redovisas, inklusive motiveringar till varför utredaren har kommit fram till en viss bedömning. I utredningen ska det också anges ett förslag till hur domstolen ska döma. Om utredaren anser att det inte finns förutsättningar att lämna ett förslag till hur domstolen bör döma, ska det anges varför.

Föräldrarnas förmåga ska bedömas, inte enbart avseende den faktiska och praktiska omsorgsförmågan och respektive förälders lämplighet, utan även i fråga om vilja och förmåga att samarbeta med den andra föräldern samt att hålla barnet utanför konflikten. Det ska även framgå om föräldern har förmåga att skilja på sina egna och barnets behov och i vilken utsträckning föräldern kan sätta barnets behov framför de egna.

Riskbedömning

I sin bedömning ska utredaren lägga särskild vikt vid risk för våld, att barnet olovligen förs bort eller kvarhålls utomlands. Finns det polisanmälningar mot någon av föräldrarna eller en ny partner, ska det göras en riskbedömning!

Detta gäller även om polisanmälan inte lett till åtal och en fällande dom. Beviskravet i brottmål är mycket högt och även om beviskraven inte uppfyllts för att nå en fällande dom i ett brottmål, kan det ha förkommit ett våldsamt eller hotfullt beteende som direkt eller indirekt påverkat barnet. En frikännande dom behöver inte betyda att det inte förekommit våld, utan endast att våldet inte kunnat bevisas.

Därmed inte sagt att polisanmälningar alltid innebär att det förekommit våld, hot eller andra övergrepp. Det bör även analyseras om det verkar ha förekommit omotiverade anmälningar mot en förälder, t ex i syfte att vinna fördelar i vårdnadstvisten.

Konsekvensanalys

Det bör analyseras vilka konsekvenser olika lösningar avseende vårdnad, boende och umgänge får för barnet, såväl på kort som på lång sikt.

Slutsats:

Kvalitén i vårdnadsutredningar varierar kraftig. Inte alla utredare följer de råd och rekommendationer som gäller. Du har rätt att ställa krav på en omsorgsfull och väl genomförd utredning.

Alexandra Lyckman
Advokat