Fåtölj och orkide

God jul och ett gott nytt 2016 önskar Insulander Lindh Advokatbyrå!

Advokatbyrån har denna jul skänkt en gåva till BRIS.

Denna jul har Insulander Lindh Advokatbyrå skänkt en gåva till BRIS. Vi vill på det sättet understryka hur viktigt det är att kämpa för barns rättigheter och stödja dem. Barnets bästa ska alltid komma främst.

GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR 2016

önskar vi på Insulander Lindh Advokatbyrå

Kvinna sitter vid dator

Hur är det att vara praktikant på Insulander Lindh advokatbyrå?

Inför den sista terminen på juristprogrammet ställde jag mig frågan om jag skulle kombinera mitt examensarbete med praktik på en advokatbyrå. Med tanke på att jag under utbildningen inte hade haft mer än en veckas praktik och att jag ville se mer av hur det är att arbeta med juridik bestämde jag mig ganska så fort för att jag ville göra praktik.

Nu är det redan början av november och har jag snart fullgjort min tio veckor långa praktik här på Insulander Lindh advokatbyrå. Jag kan inte säga annat än att jag är väldigt glad för att jag valde att göra praktik!

Mina arbetsuppgifter här har varierat och jag har fått arbeta inom de olika rättsområdena som byrån verkar inom, det vill säga familjerätt, internationell privaträtt och straffrätt. I arbetsuppgifterna har det ingått att arbeta med olika juridiska frågeställningar som uppkommit, vilket jag har gjort genom att göra olika rättsutredningar och sammanställningar. Jag har även varit med på klientmöten och medlingar här på kontoret, varigenom jag har fått en inblick i hur det är att arbeta med juridiken eftersom sådana möten inte är något som man kommer i kontakt med under juristutbildningen. Utöver detta har jag även åkt med till olika domstolar och där sett hur bland annat processande och förlikningförhandlingar i rätten går till. Vidare har jag även fått utföra mer administrativa och praktiskta uppgifter, såsom att exempelvis ringa till olika myndigheter för att inhämta information, utföra viss posthantering, skriva och svara på email samt svara i telefon.

Jag vill passa på att lyfta fram hela byråns inställning till mig som just praktikant.  De som arbetar här har verkligen fått mig att känna mig som en av dem och de har även varit angelägna om att jag ska ha meningsfulla uppgifter. Det har heller aldrig varit några bekymmer med att ställa frågor då jag har funderat över något. Allt detta är jag oerhört tacksam för och jag har verkligen fått ett gott första intryck av hur det kan vara att arbeta på en advokatbyrå.

Sammantaget har de här tio veckornas praktik varit roliga, lärorika och inspirerande då jag har fått vara delaktig i det dagliga arbetet på många olika sätt och då jag har fått arbeta med många duktiga advokater och jurister. Jag har lärt mig många nya saker som jag med all säkerhet kommer ha nytta av i framtiden och jag skulle vilja påstå att dessa erfarenheter har berikat min utbildning.

Linnéa Frykler
Praktikant

Roland Sjölin

Vem får bostaden vid en skilsmässa?

Den vanligaste frågan som jag får av klienter som ska skilja sig gäller på ett eller annat sätt deras bostad. Ofta hänger frågorna samman med den stora bostadsbristen i Stockholm som skapar stora problem när makarna vill hitta ett nytt hem. De höga priserna på bostadsrätter och fastigheter leder till att man kanske inte har råd att köpa en ny bostad eller flytta dit man vill. Ingen vill av naturliga skäl flytta långt bort från barnens skola eller sin arbetsplats. Ibland är det svårt för någon av makarna att hitta en ny bostad eftersom han eller hon har betalningsanmärkningar. Vissa vill inte skiljas från det vackra hem som de har lagt ner hela sin själ i att skapa. Om makarna inte kan komma överens själva blir frågan därför vem av dem som har rätt att bo kvar i bostaden när de skiljer sig?

Enligt lagen ska den som har bäst behov av den gemensamma bostaden tillskiftas den vid bodelningen. Vid denna behovsprövning tar man hänsyn till alla omständigheter i makarnas livssituation. Om den ena maken får ensam vårdnad om barnen eller blir deras boendeförälder så har i regel han eller hon störst behov av bostaden och får bo kvar efter skilsmässan. Andra omständigheter som kan vara av betydelse är till exempel att den ena maken har möjlighet att hyra eller köpa en annan bostad, hur långt avstånd som makarna har till sina arbetsplatser, att någon av makarna har funktionshinder eller att hustrun är gravid.

Många gånger är det naturligtvis bra att det är den maken som ska bo tillsammans med barnen som får bo kvar i den gemensamma bostaden. Problem kan emellertid uppstå när det finns ont om bostäder eller ingen vill flytta från bostaden efter skilsmässan. Ibland har jag tyvärr upplevt att makarna, medvetet eller omedvetet, har bråkat om barnens boende endast i syfte att få bo kvar i bostaden. Parterna har då inte tänkt på att de tillsammans ska vara föräldrar till sina barn under resten av livet och att deras konflikt i värsta fall riskerar att leda till många år av problem och osämja mellan dem. Vi ombud kan då förhoppningsvis ha en dämpande inverkan på deras konflikter och hitta lösningar som är bra för både klienterna och barnen (vilket oftast är samma sak).

De vanligaste följdfrågorna är om det finns några undantag från reglerna och hur man kan skydda sig från att bli av med sin bostad. I lagen finns det bland annat ett undantag från övertaganderätten för den make som har fått sin bostad i gåva eller genom testamente med villkor om att den ska vara makens enskilda egendom.

Om bostaden endast tillhör den ena maken

En förutsättning för att få ta över en bostad som endast tillhör en av makarna är att det med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt. Det finns alltså en presumtion för att den maken ska få behålla sin bostad. Den som får ta över bostaden ska dessutom överta betalningsansvaret för bolånen och ersätta den ägande maken för bostadens värde. Detta innebär att den make som bäst behöver bostaden inte alltid har råd att överta den från den andre maken.

Avslutningsvis

Det är inte lätt för en make att på egen hand driva en process om rätten att få bo kvar i den gemensamma bostaden. Som ombud är det många gånger svårt att hjälpa sina klienter när deras problem väl har uppstått. Det är därför bra att anlita en jurist eller advokat i god tid, helst innan tvisten uppstår. Makarna kan dessutom tillsammans träffa en neutral jurist eller advokat som kan förklara vilka regler som gäller och ge förslag till en samförståndslösning.

Roland Sjölin
Jurist

Alexandra Lyckman

Varför ska det behöva bli så in i helskotta dyrt med boutredningar och bodelningar?!

När dödsbodelägare inte kan komma överens om hur arvet ska skiftas, eller när f d makar eller sambor inte kan komma överens om bodelningen, kan en advokat förordnas till boutredningsman respektive bodelningsförrättare av tingsrätten.

Boutredningsmannen ska utreda boet och hjälpa dödsbodelägarna med ett arvskifte. Bodelningsförrättaren ska hjälpa f d makar eller sambor med bodelningen. Kan en samförståndslösning mellan parterna inte nås, meddelar advokaten ett tvångsbeslut.

Rättsskyddet (i hemförsäkringen) täcker inte boutredningsmannens eller bodelningsförrättarens arvode. Först när det finns ett tvångsbeslut kan man få en prövning i domstol och då kan som regel försäkringsbolagens rättsskyddsförsäkring utnyttjas för parternas ombudskostnader.

Förfarandet hos domstolen kostar inte mer än ansökningsavgiften. Domare och domstolens handläggare arbetar utan att det kostar parterna något. Advokaten som förordnats som boutredningsman eller bodelningsförrättare kostar och tar betalt för sitt arbete. Advokatarvode debiteras för boutredningsman och bodelningsförrättare på samma sätt som när advokaten är ombud för en klient.

Boutredningsmannen och bodelningsförrättaren debiterar regelmässigt genom delfakturor och förskott. Om dödsboet saknar tillgångar som täcker boutredningsmannens kostnader eller parterna inte betalar bodelningsförrättaren, kan denne inte fortsätta sitt arbete, då advokater precis som andra uppdragstagare måste få betalt för sina tjänster.

Skillnaden för en part i en boutredning eller bodelning är dock att man som dödsbodelägare eller part i bodelning inte ensam kan styra över advokatens tid. I dödsboutredningar drabbas kvarlåtenskapen och vad som blir kvar att fördela. I bodelningar har parterna ett solidariskt betalningsansvar för bodelningsförrättarens arvode och faktureras med lika stora summor. Motparts agerande påverkar och ett ofokuserat, förhalande och rättshaveristiskt agerande från en motpart kan medföra att kostnaderna blir onödigt höga och ibland inte står i proportion till vad parterna tvistar om. Samtidigt måste parterna få ta del av och få komma med sin inställning till vad motparten har anfört.

I många fall är det dessutom så att ett flertal advokater är involverade i ett och samma förfarande. Dels boutredningsmannen eller bodelningsförrättaren, dels parternas egna ombud. Advokatarvoden beräknas efter tidsåtgång och erfarenhet. Ju längre tvisten pågår, desto dyrare blir det. Oavsett om man tvistar om 50 000 kr eller 5 miljoner kronor.

Frågor som ofta föranleder omfattande diskussioner mellan parterna, men som sällan står i proportion till dess ekonomiska värden, är fördelningen av lösöret och bohaget. Det kan, om man hårdrar det hela, innebära att man betalar tre, ibland fler, advokater några tusenlappar per timme för att argumentera om vem som ska tillskiftas en soffa som i bodelningen värderas till några hundralappar.

Även frågor som bottnar i känslomässiga oförrätter dyker ofta upp och tar tid i anspråk i boutrednings- eller bodelningsförfarandet. Det gäller då att förstå att boutredningsmannen eller bodelningsförrättaren inte kan skipa moralisk rättvisa, utan endast har att fatta beslut i de rättsliga frågor som anges i lagen.

Det innebär att parterna bör fundera över vilka frågor man vill och kan få prövat av boutredningsmannen eller bodelningsförrättaren och om det är motiverat med hänsyn till det ekonomiska värdet och de kostnader det får i förfarandet. Parterna styr till stor del själva över processen! Genom att komma väl förberedd till sammanträden, tillhandahålla den information och de underlag som efterfrågas, besvara de frågor som ställs, hålla sig till de rättsliga frågeställningar som kommer upp och försöka att förhålla sig saklig även i känslosamma situationer, bidrar man till att förfarandet förs framåt och leder till en överenskommelse eller ett beslut.

Alexandra Lyckman
Advokat

Joakim Lyckman

Viktigt att se över ditt testamente

Snart är det viktigare än någonsin att du upprättar eller ser över ditt tidigare upprättade testamente.

Till skillnad från inom exempelvis Skatterätten där stora förändringar kan ske från år till år har lagstiftningen inom familjerätten under många år legat relativt stilla.

Så länge man är svensk medborgare har vi till stor del kunnat luta oss tillbaka och hävda att svensk rätt ska vara tillämplig vad gäller rätten till arv efter den avlidne. Rätten till arv har här i Sverige följt medborgarskapet.

I syfte att harmonisera reglerna inom EU kommer en ny lagstiftning att träda i kraft i augusti 2015 där man huvudsakligen fastställer att hemvisten ska vara avgörande för rätten till arv.

Lagstiftningen har ju inte trätt i kraft ännu varför ingen praxis har kunnat utarbetas, dock väcker den nya lagstiftningen många frågeställningar.

Hur kommer man att fastställa vilken den egentliga hemvisten är om man de facto har bostäder i flera länder?

Vad kommer i framtiden gälla i dessa fall vad avser vår lagstadgade rätt till laglott för bröstarvingar?

Rent hypotetiskt skulle man kunna tänka sig att föräldrar, som av olika skäl vill göra något eller några av sina barn arvlösa väljer att flytta till exempelvis England, där det inte finns något laglottsskydd. Därefter upprättar de ett testamente enligt vilket det stipuleras att engelsk rätt ska vara tillämpligoch testamenterar sedan all sin egendom till en välgörenhetsorganisation.

Ska en bröstarvinge i denna situation ändå kunna hävda sin rätt till laglott? Hur länge ska man ha bott i det nya landet för att man ska anses ha fått hemvist där? Kommer man vid bedömningen ta hänsyn till syftet med utflyttningen?

Den nya lagstiftningen väcker många frågor och framtiden får utvisa vilken effekt det får för framförallt bröstarvingars rätt till arv. Helt klart är dock att det är viktigare än någonsin, framförallt för utlandssvenskar, att se över sina testamenten.

Joakim Lyckman
Advokat

Kvinna sitter vid dator

Var går gränsen för barnets bästa när barnet vägrar ett umgänge med en förälder?

En vanlig fråga vi stöter på i vårt arbete är vad en förälder kan göra när deras barn säger att de inte vill gå till den andre föräldern. Om det är uppenbart att barnet far illa hos en förälder råder det inga tvivel.

Som mamma eller pappa är man visserligen skyldig att tillgodose barnets behov av sina båda föräldrar men samtidigt finns en skyldighet att skydda sitt barn från att skadas – både fysiskt och psykiskt. Om barnet far illa hos en förälder så är den föräldern olämplig att ha hand om barnet.

I de allra flesta fall är det inte så svartvitt. Den förälder som barnet inte vill till är oftast inte så uppenbart olämplig såsom vid fall av exempelvis missbruk eller misshandel. Men viljan hos barnet- eller snarare motviljan- kan ändock vara så stark att det varje gång när det är dags för ett umgänge uppstår gråt, bråk och utbrott.  Som förälder är en överlämning under sådana förhållanden uppslitande och svår. Hur tvingar man ett barn som gråter och gömmer sig inför överlämningar? Om barnet dessutom är en tonåring är det kanske omöjligt att överlämna barnet.

Därmed uppstår frågan – är det verkligen förenligt med barnets bästa att tvinga det till ett umgänge- mot deras egen vilja? Den förälder som barnet inte vill till hävdar vanligen – ibland med goda grunder- att barnets ovilja beror på den andre föräldern. Det förekommer att barn dras in i föräldrarnas konflikt och påverkas av en förälders negativa bild av den andre, så till den grad att barnet inte vill träffa den föräldern. Men, det finns också föräldrar som gör allt i sin makt för att uppmuntra och motivera barnet inför umgängen – utan resultat. Eller ibland med resultatet att barnet går med på ett umgänge för att vara föräldern till lags, trots att de inte känner sig trygga och mår bra av det.

Oavsett anledningen till motviljan så kan man fråga sig om den gör någon skillnad i bedömningen om vi ska utöva tvång gentemot barnet?

Å ena sidan kan det anses spela en roll. Det kan vara till barnets bästa att tvingas till ett umgänge i de fall där barnets ovilja grundar sig i en felaktig påverkan från en förälder. Barnet får på så sätt en möjlighet att bilda sig en egen uppfattning om föräldern och får förhoppningsvis därefter en mer positiv bild vilket i sin tur påverkar viljan till umgänge.

Å andra sidan kan anledningen till motviljan anses utgöra en mindre betydelse. Utifrån barnets perspektiv kan motviljan vara lika stark och verklig oavsett grunden till den. Rädslan är lika stark och otryggheten lika kännbar. Att tvinga ett barn med en sådan motvilja, rädsla och känsla av otrygghet kan därmed vara i strid med barnets bästa.

Balansgången i dessa ärenden är svår och en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Det finns inget generellt svar på frågan vart gränsen för barnets bästa går. Ibland är det att tvinga barnet, ibland är det att inte tvinga det. Hur mycket hänsyn som skall tas till barnets egen vilja styrs givetvis av dess ålder och mognad.

Oavsett vad man kommer fram till i bedömningen om vad som är till barnets bästa så bör vägen till ändring i barnets inställning inte i första hand vara att utöva tvång. Istället måste fokus ligga på föräldrarna. Det är hos föräldrarna som ansvaret ligger.

Föräldrarna har en skyldighet att se till att barnet under alla förhållanden hålls utanför deras konflikt, oavsett hur djupgående den är och orsaken till den. Det är högst beklagligt när barn hamnar mitt i en dragkamp och används som slagträn i föräldrarnas tvist. Det är föräldrarnas ansvar att se till att detta inte händer. Jag är övertygad om att föräldrar som hanterar sin egen separation och konflikt på ett ansvarsfullt sätt mycket sällan kommer att mötas av ett barn som vägrar träffa den ena föräldern.

Med detta sagt menar jag inte att det är lätt att göra rätt. Det är mänskligt att handla felaktigt i svåra situationer. En konflikt kan ta fram de sämsta sidorna hos oss. Man kan då behöva hjälp utifrån för att bättre hantera konflikten på ett sätt som inte drabbar barnen. Har föräldrarna tagit tvisten till domstol så finns det olika sätt att hantera konflikten och förhoppningsvis lösa den. Samarbetssamtal och medling är två exempel. Sedan en tid tillbaka erbjuder också vissa domstolar en ny modell – “Konflikt och försoning”. Det är ett samarbete mellan domstolen och familjerätten och innebär ett större fokus på att lösa föräldrarnas konflikt i syfte att uppnå en varaktig lösning för barnet. Med denna modell arbetar man aktivt för att stärka barnperspektivet och minska risken för att barnet far illa av konflikten.

Om föräldrarna, med eller utan utomstående hjälp, lyckas lösa sin konflikt eller åtminstone hantera den på ett sätt som inte drabbar barnet – så tror jag att resultatet blir ett mer harmoniskt barn som känner att det faktiskt är okej att tycka om och vilja träffa sina båda föräldrar. Detta skapar i sin tur goda förutsättningar för att undgå den svåra situation som det innebär att tvinga ett gråtande barn till umgänge eller att vara den förälder som inte alls har en relation till sitt barn.

Isabella Kim
Jurist

Mia Edwall Insulander

Vad får du för pension efter skilsmässan?

Vid en skilsmässa ska det ske en bodelning. Vet du hur den påverkar dina pensioner?

De flesta vet nog inte vad som händer med deras pension vid en skilsmässa.

Det är olyckligt eftersom det kan få stora konsekvenser för den privata ekonomin.

Huvudregeln är att tjänstepensioner inte bodelas men att privata pensioner delas vid en bodelning. Det betyder att om du har pensionssparande genom din arbetsgivare delas inte värdet men om du sparat själv, privat, ska de hälftendelas.

Vad blir konsekvenserna för dig? Du kanske har sparat till en egen pension för att kompensera din make/makas stora tjänstepension och så ska den hälftendelas vid en bodelningen. Eller så har din make/maka stora tjänstepensioner som du trodde ingick i bodelningen men inte gör det.

Om bara den ena maken har höga tjänstepensioner bör man fundera på att spara privat åt den andra maken och göra det sparandet till enskild egendom genom ett äktenskapsförord. Om ena maken har skaffat privata pensioner för att kompensera den andres tjänstepensioner är det viktigt att de är enskild egendom och då behövs också ett äktenskapsförord.

Pensionssystemet är ganska snårigt och det finns mycket mer att säga om hur pensioner behandlas i en bodelning men huvudregeln om skillnaden mellan tjänste- och privata pensioner är bra att känna till.

Kontakta gärna advokatbyrån för en konsultation om du vill diskutera just din situation och vad du kan göra för att se till att det blir en så rättvis fördelning som möjligt vid en eventuell skilsmässa.

Mia Edwall Insulander
Advokat

Par står mittemot varandra

Äktenskapsförord – hur och varför?

Vad är ett äktenskapsförord?

Äktenskapsförord är ett avtal som makar eller blivande makar kan upprätta tillsammans för att bestämma vad som skall hållas utanför respektive ingå i en framtida bodelning mellan makarna.

Genom ett äktenskapsförord bestämmer man att viss eller all egendom som tillhör eller tillfaller någon av makarna skall vara dennes enskilda egendom och därför inte ingå i bodelning mellan makarna. Den egendom som enligt avtalet inte skall vara makens enskilda egendom blir giftorättsgods som skall ingå i bodelning. Undantag finns dock, t ex kan en make erhållit egendom i gåva eller genom arv med villkoret att det skall vara mottagarens enskilda egendom. Denna egendom skall då inte heller ingå i bodelning.

Genom ett nytt äktenskapsförord kan makarna bestämma att egendomen åter igen skall vara giftorättsgods och ingå i en bodelning mellan makarna.

En förutsättning för att upprätta äktenskapsförord är att makarna måste vara överens eftersom de båda skall underteckna avtalet. Vidare krävs det att äktenskapsförordet registreras hos Skatteverket för att bli giltigt. Äktenskapsförordet gäller från och med den dag då det ges in till Skatteverket. Om det är blivande makar som har upprättat ett äktenskapsförord gäller det från äktenskapets ingående om det ges in till Skatteverket inom en månad från det att äktenskapet ingicks.

När får äktenskapsförordet betydelse?

Äktenskapsförord får betydelse först när det bli aktuellt med bodelning. Vid ett äktenskapsförords upprättande bör man alltså tänka på att det är ett avtal som kan få verkningar mycket långt fram i tiden då förhållandena kan se annorlunda ut än vad de gör vid tidpunkten för avtalets upprättande. Mitt råd är därför att se äktenskapsförordet som en “färskvara” som kan vara värt att se över då och då. Det finns som sagt inga hinder mot att man ändrar det man kommit överens om tidigare så länge makarna är överens om detta. De får då upprätta ett nytt äktenskapsförord som ersätter det tidigare.

Den egendom som inte utgör maken eller makarnas enskilda egendom ingår i bodelningen och skall som huvudregel delas lika mellan parterna.

Makarna kan även upprätta ett s.k. totalt äktenskapsförord. Ett sådant innebär att det inte blir någon bodelning alls mellan parterna eftersom all egendom som vardera parten äger då blir enskild egendom.

Välkomna att boka en tid om Ni vill upprätta ett äktenskapsförord eller se över det som ni tidigare har upprättat!

Jeanette Jacobsson
Jurist

Alexandra Lyckman

Iakttagelser från family court i New York

Hej! Från New York!

Efter en ordentlig säkerhetskontroll fick vi veta att många olika slags ärenden med anknytning till familjen hanteras i family court. Förutom vanliga vårdnads- och umgängesärenden även omhändertagande av barn, kontaktförbud, familjevåld mm.

Familycourt i New York.

Family Court i New York.

Förhandlingarna är som huvudregel offentliga. På förmiddagarna var det muntliga förberedelser utsatta enbart till en halvtimme var. Av ett informationsblad till allmänheten kunde man ta del av vissa grundregler:

  • ha inte på dig flip flops eller shorts
  • ta inte med dig barnen men om du måste finns det ett barnrum där de kan vara  under förhandlingen – AVBRYT INTE DOMAREN
  • försök att få ut så mycket som möjligt av din advokat. Det är bra om ni får tag på varandra före förhandlingen..

Vi åkte upp till femte våningen. Det var många människor inne i domstolssalen. Bl.a. Advokater som väntar på nästa ärende och barnets eget ombud. Efter att ha pratat med ett barnombud förstod vi att reglerna nyss ändrats på så sätt att barnets ombud inte ska företräda barnet utifrån barnets bästa utan istället utifrån barnets egen vilja. Det gäller även om barnet bara är 2 år.

Efter några timmar i domstolen i NY kan vi konstatera att grundproblemen mellan föräldrar är desamma. Lagar regler och praxis skiljer sig åt, processen i domstolen hanteras olika men föräldrarna tvistar om samma saker. Den stora skillnaden verkar vara att barnen har ett eget ombud. Är det något vi bör fundera på att införa i Sverige?

howdoiworklawyer_300x300

Mia Edwall Insulander |Advokat
Alexandra Lyckman | Advokat

Alexandra Lyckman

Det bästa sättet att lösa internationella vårdnadstvister!

Maj 2014 deltog Alexandra Lyckman i Lepca-konferensen i Haag för advokater som arbetar med barnbortförandeärenden. Lepca står för Lawyers in Europe on Parental Child Abduction. Det var den första konferensen i sitt slag, men inte bara europeiska advokater deltog.

Även andra yrkeskategorier såsom socionomer, psykologer, personal från de s k centralmyndigheterna och HccH (Hague Conference on Private International Law ) och Europarådskommissionen samt domare och professorer fanns på plats. Och flera hade rest långt; från Nordamerika, Sydamerika, Japan och Australien. Detta visar att barnbortföranden i allra högsta grad är en företeelse utan geografiska gränser!

De allra flesta barn som kidnappas, förs bort av en av sina föräldrar. Ofta i samband med en separation, då en förälder flyttar tillbaka till sitt ursprungsland och tar med sig sitt barn utan den andra förälderns medgivande. Det förekommer även att barn hålls kvar, vanligtvis i samband med umgänge, då de besöker en förälder som bor i ett annat land.

De länder som har anslutit sig till den i Haag d. 25 okt. 1980 dagtecknade konventionen om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (Haagkonventionen) , har förbundit sig att inom sex veckor från att en ansökan görs anhängig vid domstol, se till att barnet som huvudregel förs tillbaka till det land, där barnet har sitt hemvist. Detta fungerar mer eller mindre väl.

Oavsett hur länderna handlägger dessa s k överflyttningsärenden, kvarstår dock som regel de egentliga problemen. Utöver frågan om i vilket land barnet ska bo, måste även frågor om vårdnad, umgänge, underhåll, resor och resekostnader hanteras mellan föräldrarna. Dessa frågor behandlas nämligen inte i Haagärendet. Med ett undantag – genom medling.

En stor grupp som deltog i Lepca-konferensen var utbildade och certifierade medlare. Dessa var verksamma framför allt i Tyskland, Belgien, Holland, England och Frankrike. Där har man kommit mycket långt med medlingen. Och det är inte alls omöjligt att föräldrar kan komma överens i frågor som kan tyckas oövervinnliga: var ska vårt barn bo, i Tyskland med mamma eller i USA med pappa? I Australien eller i England? Hur är det möjligt, kan man undra, när vi inte ens kan medla mellan parter som båda bor i Sverige.

Nyckeln till framgång enligt de erfarna medlare som finns i nätverket Mikk, Network of Cross-Border Mediators och Missing Children Europe är att man anlitar två medlare; helst en manlig och en kvinnlig, där den ena har juridisk utbildning och den andra socialpedagogisk eller psykologisk, där den ena talar den ena förälderns modersmål och den andra den andra förälderns modersmål, där medlarna var för sig har särskild kunskap om de kulturer och religioner som föräldrarna kommer ifrån. Medling ska helst ske med båda föräldrar fysiskt närvarande och kunna pågå i ett flertal dagar efter varandra. Ofta underlättas samförståndslösningar om den förälder som barnet bortförts ifrån ges möjlighet att tillbringa tid med barnet under det pågående medlingsförfarandet.

Under dessa förutsättningar finns det goda möjligheter att föräldrarna kan komma överens. Inte bara om barnet ska återföras till sitt hemland, men även om de övriga frågor som behöver lösas, såsom barnets boende, vårdnad, umgänge, underhåll, resor och resekostnader. Kanske träffar man även överenskommelser om hur båda föräldrarnas kultur och religion kan bli en aktiv del i barnets liv, eller hur kontakten med mor- och farföräldrar och andra närstående ska underhållas. På så sätt når medlingsförfarandet mycket längre än ett Haagärende eller t o m en vårdnadstvist.

Vi har mycket att se fram emot om vi lyckas stärka medlingsinstitutet i Sverige! Kanske måste vi börja med att kräva att alla medlare uppfyller särskilda krav på utbildning och kompetens?

Alexandra Lyckman
Advokat