29 september 2026
Ett år som biträdande jurist – mina reflektioner från humanjuridiken
För ungefär ett år sedan tog jag steget från juriststudent till biträdande jurist på Insulander Lindh Advokatbyrå. Jag hade naturligtvis en bild av vad arbetet skulle innebära, men som med de flesta saker är det först när man får erfarenhet av arbetet i praktiken som man verkligen förstår hur rollen ser ut. Med detta blogginlägg vill jag därför dela med mig av mina reflektioner från mitt första år som biträdande jurist på en humanjuridisk advokatbyrå och ge en inblick i rollen.
För ungefär ett år sedan tog jag steget från juriststudent till biträdande jurist på Insulander Lindh Advokatbyrå. Jag hade naturligtvis en bild av vad arbetet skulle innebära, men som med de flesta saker är det först när man får erfarenhet av arbetet i praktiken som man verkligen förstår hur rollen ser ut. Med detta blogginlägg vill jag därför dela med mig av mina reflektioner från mitt första år som biträdande jurist på en humanjuridisk advokatbyrå och ge en inblick i rollen.
Innan jag började arbeta trodde jag att en stor del av jobbet skulle handla om att lösa juridiska problem. På ett sätt stämde det. Juridiken är förstås grunden i allt vi gör, men ganska snabbt insåg jag att verkligheten sällan är lika tydligt avgränsad som på juristprogrammet. Det som kanske överraskat mig mest är just hur mycket av arbetet som handlar om allt runt omkring juridiken. Det kan till exempel handla om allt det praktiska som följer med att hantera ett dödsbo, kontakt med banker och myndigheter eller att möta människor som befinner sig i svåra och känslomässigt påfrestande situationer. Juridiken är då bara en del av det som behöver hanteras.
Det som framför allt skiljer humanjuridiken från många andra delar av juridiken – och som också var en av de främsta anledningarna till att jag sökte mig hit – är just det mänskliga perspektivet. Som humanjurist möter man människor som ibland befinner sig i några av de svåraste situationerna i sina liv. Då räcker det inte alltid att veta vad lagen säger. Man måste också vara lyhörd och förklara juridiken på ett sätt som faktiskt känns begripligt för den som sitter framför en. Det är en del av arbetet som i vissa fall kan vara utmanande, men samtidigt väldigt givande.
En annan sak jag uppskattar med arbetet är variationen. Jag har förmånen att arbeta inom flera olika områden, bland annat med vårdnadsmål, ekonomisk familjerätt, brottmål och medling. Det innebär att en arbetsdag inte är den andra lik. En dag kan bestå av klientmöten och telefonsamtal. En annan av rättsutredningar, upprättande av handlingar och förberedelser inför en förhandling. Ibland går större delen av dagen åt till att sätta sig in i ett omfattande material eller att hantera diverse praktiska saker i exempelvis ett dödsbo.
Ett område som har kommit att ligga mig lite extra varmt om hjärtat är vårdnadsmål. I dessa typer av mål handlar det sällan bara om juridik. Det handlar om barn, föräldrar, relationer och ofta en situation som redan är känslomässigt svår. Som ombud behöver man därför kunna hålla flera perspektiv i huvudet samtidigt. Det känns meningsfullt att få arbeta för att barn inte ska behöva hamna mitt emellan sina föräldrar i en konflikt.
Det är också inom just vårdnadsmål som jag fått möjlighet att börja arbeta mer med medling. Jag är väldigt glad över att arbeta på en byrå som har ett stort engagemang för medling och som verkligen tror på möjligheten att hitta lösningar utanför domstol. Under det senaste året har jag därför fått möjlighet att själv börja medla. Det är en annorlunda del av juristrollen. I stället för att argumentera för en viss ståndpunkt handlar det om att vara en neutral part i mitten, att lyssna och att hjälpa parterna att själva hitta en lösning utanför domstol.
Det första året har också inneburit en del utmaningar. En av dem har varit att våga ta ansvar trots att man fortfarande är relativt ny. Det är en speciell känsla att gå från att vara student till att plötsligt ha riktiga klienter och ärenden framför sig. Jag tror att mycket av utvecklingen under det första året just handlar om att successivt bygga upp den tryggheten.
Det första året som jurist har också varit en påminnelse om att en juristexamen inte betyder att man är färdiglärd, snarare tvärtom. Som biträdande jurist får man hela tiden möjlighet att utvecklas. Man ställs inför nya juridiska frågor och nya typer av situationer. Samtidigt får man successivt ta större ansvar. På byrån finns en stor samlad erfarenhet och jag lär mig mycket av att arbeta tillsammans med personer som har olika erfarenheter och sätt att arbeta. Att få biträda i olika typer av ärenden och se hur olika kollegor tar sig an juridiska frågor är både lärorikt och inspirerande. Vi diskuterar, bollar idéer och lär av varandra, vilket gör att man hela tiden får nya perspektiv på både juridiken och hur man själv vill arbeta.
Om jag skulle sammanfatta mitt första år är kanske den viktigaste lärdomen att juridik handlar om så mycket mer än själva juridiken. På universitetet lär man sig juridiken, men det är först i arbetslivet som man får lära sig att använda den i praktiken. Det är också då man inser hur intressant, varierande och ibland komplicerat juridiskt arbete faktiskt kan vara. Efter ett år har jag fortfarande väldigt mycket kvar att lära, men det känns samtidigt fint att kunna blicka tillbaka och se hur mycket som faktiskt har hänt på bara ett år.
Nu ser jag fram emot nya utmaningar, nya erfarenheter och ännu mer lärande.