Bolag i bodelning?

Enskild egendom, särskild egendom såsom vissa personliga rättigheter samt personliga presenter undantas dock från bodelningen. De tillgångar som inte utgör enskild egendom, särskild egendom eller personliga presenter utgör därmed giftorättsgods. Inledningsvis är det därför nödvändigt att avgöra om ett bolag utgör giftorättsgods eller enskild egendom.

Egendom kan bli enskild egendom genom antingen en föreskrift i arv/testamente, gåva eller genom äktenskapsförord mellan makarna. Finns det inte någon föreskrift i ett testamente eller gåvobrev som föreskriver att ett bolag ska utgöra enskild egendom och inte heller något äktenskapsförord bör bolaget behandlas som giftorättsgods och således beaktas i bodelningen.I vissa fall finns det aktieägaravtal varigenom delägare har avtalat om diverse regler som ska gälla för bolaget. Det kan exempelvis handla om hembudsklausuler eller att delägarna förbinder sig att tillse att bolagsandelar utgör enskild egendom om delägaren är gift.

I en situation där en delägare förbundit sig att tillse att bolagsandelarna utgör enskild egendom men ett äktenskapsförord saknas kan det uppkomma frågor om vad som har företräde – äktenskapsbalkens bodelningsregler eller aktieägaravtalet. Som nämnts ovan kan egendom endast kan bli till enskild egendom genom föreskrift i gåva eller testamente eller genom äktenskapsförord mellan parterna. Det får därmed följden att ett bolag i en sådan situation som huvudregel bör betraktas som giftorättsgods.

Skulle en exmake överta aktier i ett bolag där verksamheten är starkt förknippat till de ursprungliga delägarna/ägaren kan det också uppkomma frågor om lämpligheten i ett sådant delat ägande om den starka anknytningen bygger på den ursprungliga ägarens kompetens. Vidare skulle det kunna uppkomma frågor mellan delägarna om det finns en hembudsklausul i ett aktieägaravtal.Konstateras det att bolaget utgör giftorättsgods och därmed ska beaktas i bodelningen ska bolaget åsättas ett värde i bodelningen. En fråga som man då ställer sig är hur detta ska gå till?! Bara på den svenska marknaden finns det en mängd olika typer av bolag – allt från enskilda firmor till stora koncerner.

Lagstiftaren har inte bestämt vilken värderingsmetod som ska användas utan istället har olika tillvägagångssätt utvecklats i praxis och doktrin. Det finns flera olika värderingsmetoder men de två vanligaste får nog anses vara substansvärdesmetoden och avkastningsmetoden.

Den första metoden, substansvärdesmetoden, anger storleken av investerat eget kapital, med undantag för vissa typer av tillgångar. Till grund för beräkningen ligger officiella balansräkningar med beaktande av tillgångar och skulders verkliga värde. Vissa justeringar måste ibland göras med hänsyn till bland annat över- och undervärden och goodwill.
Den andra metoden, avkastningsmetoden, anger istället det aktuella värdet av överskott som bolaget förväntas ge, det vill säga att metoden visar på rörelsens avkastningsförmåga. Även denna värderingsmetod förutsätter att andra omständigheter beaktas t.ex. vad det är för typ av bolag, inom vilken bransch som bolaget är verksamt, verksamhetens risk och likvidationsvärdet.

Sammantaget kan det konstateras att det är många olika faktorer som måste beaktas vid värdering av bolag. Då det inte finns någon regel för hur värderingen ska göras saknas det också bestämmelser för vilken typ av värdering som bör göras för vilket bolag. Vanligtvis brukar en substansvärdering göras när värderingen avser ett mindre bolag, men i vissa fall kan det dock vara nödvändigt att genomföra båda typer av värderingar och för att därefter väga samman resultaten.

Avslutningsvis, tänk efter före! Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att tänka igenom olika konsekvenser av de familjerättsliga reglerna när en eller båda makarna äger bolag. För att inte hamna i en problematisk situation med andra delägare kan det vara klokt att exempelvis upprätta ett äktenskapsförord varigenom ett bolag blir till enskild egendom för ena maken medan den andra maken gör någon annan egendom till enskild.