11 september 2015

Vem får bostaden vid en skilsmässa?

Den vanligaste frågan som jag får av klienter som ska skilja sig gäller på ett eller annat sätt deras bostad. Ofta hänger frågorna samman med den stora bostadsbristen i Stockholm som skapar stora problem när makarna vill hitta ett nytt hem.

De höga priserna på bostadsrätter och fastigheter leder till att man kanske inte har råd att köpa en ny bostad eller flytta dit man vill. Ingen vill av naturliga skäl flytta långt bort från barnens skola eller sin arbetsplats. Ibland är det svårt för någon av makarna att hitta en ny bostad eftersom han eller hon har betalningsanmärkningar. Vissa vill inte skiljas från det vackra hem som de har lagt ner hela sin själ i att skapa. Om makarna inte kan komma överens själva blir frågan därför vem av dem som har rätt att bo kvar i bostaden när de skiljer sig?

Enligt lagen ska den som har bäst behov av den gemensamma bostaden tillskiftas den vid bodelningen. Vid denna behovsprövning tar man hänsyn till alla omständigheter i makarnas livssituation. Om den ena maken får ensam vårdnad om barnen eller blir deras boendeförälder så har i regel han eller hon störst behov av bostaden och får bo kvar efter skilsmässan. Andra omständigheter som kan vara av betydelse är till exempel att den ena maken har möjlighet att hyra eller köpa en annan bostad, hur långt avstånd som makarna har till sina arbetsplatser, att någon av makarna har funktionshinder eller att hustrun är gravid.

Många gånger är det naturligtvis bra att det är den maken som ska bo tillsammans med barnen som får bo kvar i den gemensamma bostaden. Problem kan emellertid uppstå när det finns ont om bostäder eller ingen vill flytta från bostaden efter skilsmässan. Ibland har jag tyvärr upplevt att makarna, medvetet eller omedvetet, har bråkat om barnens boende endast i syfte att få bo kvar i bostaden. Parterna har då inte tänkt på att de tillsammans ska vara föräldrar till sina barn under resten av livet och att deras konflikt i värsta fall riskerar att leda till många år av problem och osämja mellan dem. Vi ombud kan då förhoppningsvis ha en dämpande inverkan på deras konflikter och hitta lösningar som är bra för både klienterna och barnen (vilket oftast är samma sak).

De vanligaste följdfrågorna är om det finns några undantag från reglerna och hur man kan skydda sig från att bli av med sin bostad. I lagen finns det bland annat ett undantag från övertaganderätten för den make som har fått sin bostad i gåva eller genom testamente med villkor om att den ska vara makens enskilda egendom.

Om bostaden endast tillhör den ena maken

En förutsättning för att få ta över en bostad som endast tillhör en av makarna är att det med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt. Det finns alltså en presumtion för att den maken ska få behålla sin bostad. Den som får ta över bostaden ska dessutom överta betalningsansvaret för bolånen och ersätta den ägande maken för bostadens värde. Detta innebär att den make som bäst behöver bostaden inte alltid har råd att överta den från den andre maken.

Avslutningsvis

Det är inte lätt för en make att på egen hand driva en process om rätten att få bo kvar i den gemensamma bostaden. Som ombud är det många gånger svårt att hjälpa sina klienter när deras problem väl har uppstått. Det är därför bra att anlita en jurist eller advokat i god tid, helst innan tvisten uppstår. Makarna kan dessutom tillsammans träffa en neutral jurist eller advokat som kan förklara vilka regler som gäller och ge förslag till en samförståndslösning.

Roland Sjölin
Jurist


Kontakta oss

Vad vill du fråga om? Gör ett eller flera val i rutorna

Ange en kort bakgrund till ditt ärende

Ange dina kontaktuppgifter

Ange motpartens uppgifter

Skickar

Meddelandet skickat

Vi hör av oss snart!

Något gick fel

Prova igen, om fel kvartsår kontakta oss via e-post eller telefon.