7 mars 2023
Försäkringsbolagens nya krav gällande rättsskydd motverkar samförståndslösningar utanför domstol i tvister rörande vårdnad, boende och umgänge
I samband med att de senaste lagändringarna i Föräldrabalken trädde i kraft i juli 2021 tillkom även lagen om informationssamtal som började gälla från den 1 januari 2022. Syftet med lagändringarna var bland annat att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadsprocessen, att skapa bättre förutsättningar för föräldrar att nå samförståndslösningar och att stärka skyddet för barn som riskerar att fara illa.
I den nya lagen om informationssamtal har det införts en ”spärregel” för att rätten ska få pröva ett yrkande om vårdnad boende eller umgänge. Enligt huvudregeln innebär detta att den förälder som framställer yrkandet först ska ha deltagit vid informationssamtal hos socialnämnden. Undantag från huvudregeln kan medges endast om det föreligger särskilda skäl.
Syftet med informationssamtal är att minska antalet tvister vid domstol; föräldrar som är oense ska under samtalet informeras om den rättsliga regleringen gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge samt vilka alternativa sätt som kan finnas för att försöka komma överens.
Min kollega Alexandra Lyckman belyste i ett blogginlägg av den 10 oktober 2022 ”Barns rätt till olika föräldraskap och målet att inte tvista om barn i domstol” att vi på byrån uppmärksammat att försäkringsbolag samtidigt har börjat ställa tuffare krav för att föräldrar ska kunna ta rättsskyddet i sin hemförsäkring i anspråk. Alexandra Lyckman nämnde bland annat att försäkringsbolaget If har ändrat i sina villkor och nu uppställer krav på att talan ska ha väckts i domstol innan rättsskydd kan beviljas.
I tiden därefter har flera olika försäkringsbolag, när vi ansökt om rättsskydd för klienters räkning, begärt att vi ska inkomma med inte bara klientens stämningsansökan utan även motpartens svaromål för att en tvist ska kunna anses ha uppstått och för att klienten därmed ska få använda sin försäkring. Det kan av olika anledningar ta lång tid innan motparten svarar domstolen vilket i sin tur kan dra ut på beskedet om, och från vilken tidpunkt, klienten kan beviljas rättsskydd. Ofta har tvist uppstått långt innan en stämningsansökan inges till domstol vilket innebär att försäkringsbolagens krav därmed inte speglar verkligheten.
Vi som arbetar mycket med medling och samförståndslösningar strävar ständigt efter att försöka lösa tvister utom rätta. I varje enskilt fall undersöker vi om det finns möjliga vägar att komma överens utanför domstol innan en eventuell ansökan om stämning lämnas in till domstol. Försäkringsbolagens hårdare krav motverkar i stället möjligheterna för parter att komma överens utanför domstol för det fall rättsskydd inte kan erhållas förrän en domstolstvist har uppstått. I praktiken innebär det att klienten kan behöva stå alla kostnader själv dessförinnan. Kraven från försäkringsbolagen kan således antas leda till helt motsatt effekt än den som lagstiftaren avsåg – det vill säga att minska antalet tvister i domstol.
Kostnaderna för alternativa tvistelösningar utanför domstol är i många fall lägre än kostnader för en domstolstvist och som Alexandra Lyckman nämner ”för att inte tala om samhällskostnaderna för domstolarna och för barn och föräldrar som påverkas negativt av allvarliga konflikter, såväl ekonomiskt som i sitt mående.”
Försäkringsbolagens nya regler kan därmed anses kontraproduktiva och gynnar varken försäkringsgivare, försäkringstagare och inte heller samhällsekonomin.
