28 november 2020

Pacta sunt servanda = sant?

Att arbeta som jurist eller advokat innebär att man kan vara verksam inom många olika områden av vitt skilda karaktärer. Alldeles oavsett vilket område vi alla juristutbildade valt att ägna vår huvudsakliga arbetstid till vågar jag påstå att alla är bekanta med uttrycket Pacta sunt servanda.

Pacta sunt servanda är latin för ”avtal skall hållas” dvs regeln att avtal är juridiskt bindande. Detta är en grundläggande regel inom avtalsrätt, även om den inte direkt går att utläsa ur någon specifik paragraf i Avtalslagen.
Inom familjerätten har det allt som oftast inneburit att har man en gång satt sin namnteckning på t ex ett bodelningsavtal som upprättats för att fördela tillgångar och skulder med anledning av en skilsmässa har det varit mycket svårt att få avtalet jämkat eller ogiltigförklarat, även om avtalet objektivt sett inte upplevs som rättvist.

Sedan länge har den generella jämkningsregeln i 36 § Avtalslagen funnits och även tillämpats till och från i avtalsrättsliga sammanhang för att jämka ett avtal som objektivt sett upplevs som orättvist. Dock har Avtalslagen väldigt sällan använts till att jämka familjerättsliga avtal.
I somras fattade dock Högsta Domstolen ett beslut i ett bodelningsärende mellan två makar som, då det rör sig om ett prejudikat, kan komma att få stor betydelse för möjligheten att riva upp ett avtal som upplevs som oskäligt.
I detta mål, som vi kan kalla ”den oskäliga skifteslikviden” öppnar HD upp för att avtalslagens ogiltighets- och jämkningsbestämmelser tillämpas med särskild hänsyn till den familjerättsliga kontexten.

Målet rör frågan om ett bodelningsavtal ska jämkas eller förklaras ogiltigt enligt grunderna för vissa bestämmelser i avtalslagen. Prejudikatfrågan är huruvida bedömningen då ska göras med delvis andra utgångspunkter än när bestämmelserna tillämpas direkt på förmögenhetsrättsliga avtal.
I korthet handlar målet om två makar som under pågående mål om äktenskapsskillnad undertecknar ett bodelningsavtal. Av de uträkningar som gjorts skulle maken, mot att makan övertar bostad och lån kopplade till bostaden, erhålla en bodelningslikvid om 2 028 032 kronor om bodelningen gjorts ”by the book”.

Dock följer i avtalet sedan en punkt som i nu relevanta delar har följande lydelse angående skifteslikvid och kompensation:
Makarna har oavsett av vad som ovan angivits överenskommit att en skifteslikvid om totalt 880 000 kronor ska utges från makan till maken.
Vidare framgår av avtalet att parternas samtliga ekonomiska mellanhavanden i och med underskrift av detta avtal är slutligt reglerade och att makarna avstår från ytterligare anspråk med anledning av äktenskapsskillnaden. Avtalet är daterat och undertecknat av båda makarna.
Efter en grundlig utredning av omständigheterna i det specifika fallet b la rörande parternas grundekonomi och psykiska hälsotillstånd vid avtalets tillkomst, beslutar Högsta Domstolen att makan har att utge 2 028 032 kronor i bodelningslikvid till maken men att hon från detta belopp naturligtvis har rätt att dra av de 880 000 kronor hon redan betalat.

Som jag ser det öppnar detta upp för möjligheten att få oskäliga bodelningsavtal jämkade i efterhand om det framkommer att den förfördelade, vid avtalets tillkomst, var i psykisk obalans och därmed påverkbar. Varje situation är naturligtvis unik och det kan självklart många gånger vara motiverat med avtal till den ene eller andre makens fördel. Dock bör man, om man vill vara säker på att pacta sunt servanda, vara lite försiktig med att genomdriva ett avtal som uppenbarligen är till sin egen fördel.

Joakim Lyckman

Inlägg av Joakim Lyckman

24 november 2023

Har en boutredningsman möjlighet att under ärendets gång ta ställning i vissa delfrågor

Frågan i rubriken har under många år varit en tvistefråga hos oss advokater och jurister men ett nytt avgörande i Högsta Domstolen ger oss nu viss vägledning i hur långt våra befogenheter som boutredningsman sträcker sig. Frågan som avgjordes i Högsta Domstolen där dom meddelades den 23 oktober 2023 handlar om ifall en boutredningsman ska entledigas från sitt uppdrag, bland annat mot den bakgrunden att hen redan under pågående boutredning tagit ställning till en fråga som är tvistig mellan dödsbodelägarna.

Joakim Lyckman
25 januari 2023

En enda mening kan ha stor betydelse

Det händer ganska ofta att vi får frågan om vi har en mall till ett avtal som vi kan skicka över till en blivande klient som sedan vill upprätta avtalet själv. Vi säger nej till detta då vi i så fall indirekt givit klienten ett godkännande att upprätta avtal i linje med mallen utan att vi har koll på och ge råd om hur det slutliga avtalet upprättas samt vilka juridiska konsekvenser deras slutliga skrivelse de facto får.

Joakim Lyckman
1 december 2021

Varför behöver jag upprätta ett testamente?

Det är inte ovanligt att jag får frågan ”inte behöver väl vi upprätta något testamente, det regleras väl ändå enligt lag?” Ofta handlar det då om makar med endast gemensamma barn i en familj där det inte finns några motsättningar.

Joakim Lyckman
6 mars 2020

Tips vid testamentsskrivande utifrån erfarenhet att arbeta med välgörenhets-organisationer

Att arbeta som advokat eller jurist på en familjerättslig advokatbyrå innebär allt som oftast att företräda en privatperson eller ett företag gentemot en motpart där det många gånger finns stora motsättningar mellan parterna.

Joakim Lyckman
placeholder
4 december 2018

Advokatens roll

För er som inte arbetar som advokater kan jag berätta att något av det första man lär sig i detta yrke är att sätta sin klient främst, att vara lojal mot sin klient samt att inte bryta sin tystnadsplikt. Klienten ska kunna lita på att det som sägs mellan honom/henne och mig stannar där. Det finns visserligen några undantag till denna regel såsom att vi exempelvis inte får ljuga, men lojalitets- och tystnadsplikten är två fundamentala grundpelare i vårt yrkesutövande.

Joakim Lyckman
placeholder
4 april 2017

Vad innebär det att klientens intressen sätts främst?

När du utbildas till jurist och sedermera arbetar som advokat på en advokatbyrå uppfostras du till ett tankesätt att alltid sätta klientens intressen främst ur ett juridiskt perspektiv som inte alltid behöver överensstämma med hur man ser på det ur moralisk synvinkel.

Joakim Lyckman
placeholder
2 februari 2015

Viktigt att se över ditt testamente

Snart är det viktigare än någonsin att du upprättar eller ser över ditt tidigare upprättade testamente.

Joakim Lyckman
placeholder
30 juni 2014

Tänk efter före

Tänk om alla kunde ha som rättesnöre att tänka efter före då skulle vi ha mycket färre uppslitande arvstvister.

Joakim Lyckman
placeholder
16 juli 2013

Kan man minska sina barns rätt till arv genom kapitalförsäkring?

Tänk om det vore så att alla familjer hela tiden lever i harmoni och inga konflikter uppstår. Att när ens föräldrar gått bort fördelas arvet i sämja mellan barnen och att allt sker rättvist och utan bråk. I en sådan värld skulle knappt vi jurister behövas och för den delen inte heller en hel del andra yrkesgrupper.

Joakim Lyckman
placeholder
24 oktober 2012

Kanske är medling den bästa lösningen för oss

Ni kanske minns filmen "Kramer mot Kramer" från 1979 med Dustin Hoffman och Meryl Streep i huvudrollerna. Filmen handlar om en skilsmässa och en vårdnadstvist som avgörs i domstol. Makarna slåss med ganska smutsiga medel med hjälp av sina advokater till dess att de inser att de dels inte mår bra av detta själva men framförallt att deras son inte mår bra av att märka hur föräldrarna bråkar.

Joakim Lyckman
placeholder
16 april 2012

Varför behöver jag upprätta testamente?

När jag träffar klienter brukar jag börja med att fråga om de vet vem som ärver tillgångarna den dagen de går bort.

Joakim Lyckman

Kontakta oss

Vad vill du fråga om? Gör ett eller flera val i rutorna

Ange en kort bakgrund till ditt ärende

Ange dina kontaktuppgifter

Ange motpartens uppgifter

Skickar

Meddelandet skickat

Vi hör av oss snart!

Något gick fel

Prova igen, om fel kvartsår kontakta oss via e-post eller telefon.

@insulanderlindh