25 oktober 2021

Barnets vilja kontra föräldrarnas samförstånd

I en familj finns det ofta många olika viljor. Hur dessa olika viljor ska beaktas är en intressant fråga. Barn ses idag som autonoma individer och rättighetsbärare. De har rätt att komma till tals i frågor som rör dom själva. Tanken är god och grundläggande. Men det har väckt en praktisk fundering hos mig som medlare.

Under slutet av förra århundradet och i början av 2000-talet förmedlades uppfattningen att föräldrarna inför barnen skulle agera ”enad front”. Först fick man ha en dialog med den andra föräldern och enas om vad man sedan gemensamt skulle presentera till barnet. Detta har nu ifrågasatts. Det kanske inte alls är så skadligt för barn att föräldrarna har olika åsikter. Se DN:s artikel som publicerades 2021 06 08: https://www.dn.se/insidan/nar-foraldrar-tycker-olika-om-uppfostran-hur-paverkas-barnen/

I vårdnads-, boende- och umgängestvister är föräldrarna ofta eniga om att barnets bästa ska vara avgörande. De har bara olika uppfattning om vad som är barnets bästa. I bästa fall kan föräldrarna enas under en pågående tvist och nå en samsyn om vad som är bäst för just deras barn.

I medlingärenden händer det att föräldrar kommer till oss i början av en tvist. När det precis har inletts ett förfarande i tingsrätten och hållits ett första muntligt sammanträde i domstolen, så kan det förordnas om medling. Och det är en bra tidpunkt för medling. Innan man börjat trassla in sig i en ömsesidig svartmålning av den andra föräldern. Kanske behöver föräldrarna framför allt hjälp i dialogen, prata om kommunikation och samarbete, hitta föräldrarelationen när parrelationen krackelerat och prata om konkreta lösningar. Ofta kan föräldrar komma överens under dessa medlingar.

Om föräldrarna i detta skede enas om vad som ska gälla för barnet framöver, så upprättar vi i medlingen som regel kommunikations- och samarbetsöverenskommelser och överenskommelser om hur barnet ska bo och vad som ska gälla under lov och högtider.

Barnkonventionen, som numera gäller som lag i Sverige, föreskriver i Artikel 12 om barnets rätt att uttrycka sina egna åsikter i alla de frågor som rör barnet och att barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Sedan lagändringen i Föräldrabalken, som trädde i kraft den 1.7.2021, finns dessa rättigheter för barnet även tydligt angivna i den nya portalparagrafen i FB 6 kap 2 b §.

Även i medlingen ska barnet således ha rätt att komma till tals och att få information. Medlaren har ett ansvar för att så sker inom ramen för medlingsförfarandet. Antingen genom att medlaren själv träffar barnet eller genom att barnet kommit till tals vid samtal med till exempel socialhandläggare eller på annat sätt. Information om resultatet av medlingen kan lämnas till barnet av medlaren eller genom att föräldrarna själva berättar för barnet.

I en del medlingar pratar vi medlare även med barnet, men inte i alla. Det kan bero på att barnet är för litet, har svårigheter att uttrycka sig på grund av en funktionsnedsättning eller att föräldrarna inte samtycker till barnsamtal.

En medlare har inte någon rätt att prata med ett barn utan vårdnadshavarnas samtycke.
Det kan finnas olika skäl till att en vårdnadshavare motsätter sig att medlaren samtalar med barnet.

Kanske motsätter sig en förälder detta för skydda barnet, för att barnet uttryckt till föräldern att det inte vill träffa fler personer. Det kan vara påfrestande för barnet att prata med flera personer (utredare, handläggare, kurator, terapeut, familjebehandlare osv) med anledning av en tvist. Eller så säger föräldern nej till barnsamtal för att man tror att barnet står under en påfrestande påverkan av den andra föräldern eller av själva konflikten.

Som sagt, det kan finnas många anledningar till att en förälder säger nej till barnsamtal i medlingen. Men då ska barnets rätt att komma till tals ändå kunna garanteras i samverkan med socialnämnden och domstolen. Detta fungerar som regel i de mer långvariga domstolstvisterna, där olika utredningar och barnsamtal har inhämtats och presenterats och barnets synpunkter har kommit till uttryck. Det kan vi ta upp under medlingen och föräldrarna kan beakta barnens synpunkter i sina överenskommelser.

Men i det fall där föräldrarna hamnat i tvist tidigt efter separation och kommer på medling i början av en domstolstvist, så har barnsamtal kanske inte hållits ännu. När vi redovisar resultatet av medlingen till domstolen upplyser vi domstolen om att det inte har hållits barnsamtal i medlingen.

Och nu kommer min praktiska fundering. Hur ska domstolen gå vidare då? Ska domstolen förordna om barnsamtal hos socialtjänsten efter medlingen om föräldrarna har träffat en överenskommelse? Om barnet där skulle uttrycka andra egna synpunkter om boende, lov och umgänge – hur ska det beaktas?

Ska domstolen i sin dom, som i vanliga fall motsvarar den överenskommelsen föräldrarna har träffat, justera denna med hänsyn till barnets uttryckta vilja och meddela en dom som kanske går emot föräldrarnas överenskommelse? Ska föräldrarna ges möjlighet att yttra sig över eventuella avvikande åsikter som barnet har framfört.

Jag ser en risk att de överenskommelser som föräldrarna träffat inte kommer att hålla om domstolen ska fortsätta utredningen och göra justeringar i de överenskommelser som föräldrarna har träffat. Hur ska man avgöra vad som väger tyngst i det enskilda fallet och vad som är bäst för barnet – barnets synpunkter eller att föräldrarna kunnat enas?

Generellt skulle jag vilja säga att barn alltid ska få komma till tals i frågor som rör dom själva. Men sedan är det förstås så att många föräldrar separerar utan att hamna i en domstolstvist om barnen. Hur vet vi att barnen i dessa fall kommit till tals och att deras vilja beaktas i föräldrarnas överenskommelser?

Alexandra Lyckman

Inlägg av Alexandra Lyckman

13 september 2023

Vi söker uppsatspraktikanter

Vill du göra uppsatspraktik på en av Sveriges främsta humanjuridiska advokatbyråer? Vi söker uppsatspraktikanter som är intresserade av familjerätt, internationell privaträtt och brottmål. Som uppsatspraktikant hos oss får du hjälpa våra advokater och jurister att upprätta handlingar, göra rättsutredningar, följa med på förhandlingar samt biträda med administrativa uppgifter m.m.

Nelly Hedberg
10 oktober 2022

Barns rätt till olika föräldraskap och målet att inte tvista om barn i domstol

Ämnet föräldraskap och barns rättigheter är ständigt aktuellt och mycket har hänt under de senaste decennierna. Barns rättigheter har stärkts. Barnkonventionen och modern lagstiftning har förändrat hur vi ser på barns rätt att komma till tals och få information.

Alexandra Lyckman
4 november 2020

Mindre konflikt och lägre kostnader – vi har receptet

Vi är humanjurister, intresserade av människor, relationer, människoöden. Vi tolererar inte orättvisa och lidande. Vi värnar de svaga och utsatta. Vi månar om barn, barns rättigheter och barns välmående.

Alexandra Lyckman
25 november 2019

Målsägandebiträde och särskild företrädare

Barn som utsatts för brott kan företrädas av egna ombud som antingen utses till målsägandebiträde eller till särskild företrädare. På Advokatdagarna som hölls i oktober 2019 fick vi, Anna Hellron Wikström och undertecknad, möjlighet att hålla ett seminarium om dessa typer av uppdrag och vad som skiljer dom åt. Här kommer en kort sammanfattning.

Alexandra Lyckman
placeholder
25 september 2018

Barns mående när föräldrar tvistar

I juni i år deltog min kollega Mia och jag i en vidareutbildning i Budapest för medlare i internationella vårdnadstvister. Det är alltid givande att träffa andra praktiserande jurister och medlare. Man lär sig mycket om vilka likheter och olikheter som finns i olika länder och kulturer. Tvista om barn gör man i de flesta.

Alexandra Lyckman
placeholder
14 december 2017

Framtidsfullmakter

Många har funderingar vad som händer om man blir sjuk och inte längre kan se efter sina rättsaffärer. Man vill i så fall gärna anförtro någon närstående att se efter ens angelägenheter. Den 1 juli 2017 trädde en lag om framtidsfullmakter ikraft. Efterfrågad av klienter, ifrågasatt av kollegor. Några kollegor har till och med bestämt sig för att inte medverka till att upprätta framtidsfullmakter.

Alexandra Lyckman
placeholder
19 december 2016

Gemensam vårdnad innebär inte att barnen bor lika mycket hos båda föräldrarna

Många föräldrar blandar ihop växelvist boende med gemensam vårdnad. I detta blogginlägg förklarar vi skillnaden och vad respektive innebär.

Alexandra Lyckman
placeholder
11 april 2016

Vårdnadsutredningen – hur går den till egentligen?

För ett tag sedan fick jag möjlighet att få lyssna på vår tidigare kollega Kajsa Laxhammar, som numera arbetar hos Socialstyrelsen. Hon berättade vilka föreskrifter det finns gällande vårdnadsutredningen.

Alexandra Lyckman
placeholder
18 mars 2015

Varför ska det behöva bli så in i helskotta dyrt med boutredningar och bodelningar?!

När dödsbodelägare inte kan komma överens om hur arvet ska skiftas, eller när f d makar eller sambor inte kan komma överens om bodelningen, kan en advokat förordnas till boutredningsman respektive bodelningsförrättare av tingsrätten.

Alexandra Lyckman
9 oktober 2014

Iakttagelser från family court i New York

Hej! Från New York! Efter en ordentlig säkerhetskontroll fick vi veta att många olika slags ärenden med anknytning till familjen hanteras i family court. Förutom vanliga vårdnads- och umgängesärenden även omhändertagande av barn, kontaktförbud, familjevåld mm.

Alexandra Lyckman
placeholder
1 augusti 2014

Det bästa sättet att lösa internationella vårdnadstvister!

Maj 2014 deltog Alexandra Lyckman i Lepca-konferensen i Haag för advokater som arbetar med barnbortförandeärenden. Lepca står för Lawyers in Europe on Parental Child Abduction. Det var den första konferensen i sitt slag, men inte bara europeiska advokater deltog.

Alexandra Lyckman
placeholder
15 november 2013

Underhåll till barn och f d maka när man bor i olika länder

Det blir allt vanligare med internationella familjesammansättningar. Om relationen avslutas uppkommer ofta frågor om underhåll till barn och f d maka.

Alexandra Lyckman
placeholder
7 april 2013

Advokatens skyldigheter

Vad kan du förvänta dig av en advokat? Advokatyrket är en rolig och omväxlande utmaning! Vi träffar många olika typer av människor, i olika livssituationer och med vitt skilda förutsättningar. Samtidigt ställs vi advokater inför olika juridiska, moraliska, etiska problem!

Alexandra Lyckman
placeholder
10 augusti 2012

Rättshjälp

Har man inte råd att själv betala advokatarvodet är man beroende av en rättsskyddsförsäkring eller att staten beviljar rättshjälp. Men endast om man har en mycket begränsad ekonomi kan man räkna med ekonomiskt stöd från staten.

Alexandra Lyckman
placeholder
7 februari 2012

Att tvista om barn

Belönar rättssystemet fel förälder?

Alexandra Lyckman
placeholder
17 april 2010

Förvärrar advokater konflikter?

DN skriver i en artikel 2013-04-11 om att advokater anklagas för att förstärka konflikten mellan föräldrar som strider om sina barn - för att kunna debitera mer. Både domare och advokater uttalar i artikeln att detta är ett problem.

Alexandra Lyckman

Kontakta oss

Vad vill du fråga om? Gör ett eller flera val i rutorna

Ange en kort bakgrund till ditt ärende

Ange dina kontaktuppgifter

Ange motpartens uppgifter

Skickar

Meddelandet skickat

Vi hör av oss snart!

Något gick fel

Prova igen, om fel kvartsår kontakta oss via e-post eller telefon.

@insulanderlindh