Vårdnadsutredningen – hur går den till egentligen?

Regelverket består av JO-uttalanden och Socialstyrelsens råd och rekommendationer. Numera är det dock Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, som handlägger familjerättsliga frågor som rör vårdnad, boende och umgängesfrågor.

Och så här ska vårdnadsutredningen gå till.

Av vem, när och hur

Det är kommunen där barnet är folkbokfört som ska göra utredningen. Socialnämnden beslutar och utser utredaren, detta ska ske skyndsamt, eller ”så snart som möjligt”. Utredaren ska vara en tjänsteman hos socialmyndigheten. Det kan dock även anlitas en extern person, om denna kan anses arbeta i eller för socialtjänstens förvaltning.

Utredaren ska omgående efter erhållet uppdrag påbörja utredningen. Utredningen ska genomföras under tre – fyra månader.

En sak som jag inte kände till är att utredningen när som helst kan avbrytas om föräldrarna istället vill påbörja samarbetssamtal! Det är aldrig för sent att försöka komma överens!

Kompetenskrav

Den som gör utredningen ska ha tillräcklig kompetens för detta. Utöver socionomexamen även minst ett års yrkeserfarenhet av frågor som rör vårdnad, barns boende och umgänge. Utredaren ska ha kunskap om lagstiftning och hur praxis ser ut. Utredaren ska också ha kunskap om kriser och konflikter som kan förekomma i samband med separationer, samt om riskfaktorerna våld, hot, missbruk och psykisk sjukdom.

Samtal

Det ska hållas flera samtal med föräldrarna och även med barnet. Vid ett inledande samtal med föräldrarna ska information lämnas om utredningens syfte och hur utredningen ska genomföras samt vilka uppgifter som kan komma att inhämtas.

Under fortsatta samtal med föräldrarna bör utredaren ta reda på förälderns syn på barnets relation till föräldrar, syskon och föräldrarnas nya partners, hur föräldern ser på sin egen situation, hur samarbetet fungerar mellan föräldrarna och hur föräldern tror att man utifrån barnets behov kan lösa frågorna om vårdnad, boendesituationen och umgänget. Utredaren ska också ta upp med föräldrarna om det förekommit våld, hot, risk att barnet olovligen förs bort/kvarhålls utomlands, missbruk, psykisk ohälsa eller andra missförförhållanden. Vid behov kan uppgifter från sjukvården inhämtas, om den förälder som det berör medger detta och släpper på sekretessen. Utdrag ur brottsregister och från sociala myndigheter inhämtas ofta i samband med en vårdnads-, boende- och umgängesutredning.

Barnsamtal ska givetvis hållas och utredaren ska då träffa barnet både enskilt och tillsammans med respektive förälder. Helst ska utredaren träffa barnet hemma hos båda föräldrarna. Ska flera syskon delta, ska samtalen som utredaren håller med syskonen ske enskilt med vart och ett av barnen, så att syskonen inte påverkar varandra. Varje barn ska få komma till tals, redan från tidig ålder, och få uttrycka sin egen åsikt. Hur barnsamtalen går till ska anpassas efter barnets ålder och mognad och naturligtvis kan ett barn aldrig tvingas att lämna uppgifter.

Vad som ska framgå av utredningen

Utredningen ska begränsas till sådant som kan anses relevant. Utredaren ska kunna motivera de frågor som utreds. Så våga fråga, om ni tycker att utredaren fokuserar på frågor som ligger långt tillbaka i tiden eller inte längre är aktuella!

Utredningens innehåll ska vara sakligt och faktabaserat. Endast det som är relevant, väsentligt och klart uttalat ska anges. Allt som står i utredningen ska kunna motiveras, såväl de utredningsåtgärder som vidtagits som det slutsatser som utredaren dragit.

I utredningen ska det redovisas hur många samtal som har hållits med föräldrarna och barnet och även när och var samtalen ägde rum. Det ska också framgå vem som var närvarande vid de olika samtalen, t ex om föräldern var med under barnsamtalet eller väntade i anslutande rum. Det ska framgå vilka referenspersoner som kontaktats. Det ska även framgå om det finns utredningsåtgärder som man inte kunnat genomföra, t ex om man inte kunnat få fram vissa uppgifter eller kunnat höra vissa personer.

Barnets inställning är som sagt viktig. Barnkonventionen, som nu föreslås bli svensk lag, säger att barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska tillförsäkras rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Ju äldre barnet är, desto större betydelse har åsikterna när domstolen ska fatta sitt beslut. Det är viktigt att de åsikter barnet uttrycker är barnets egna. Kan man misstänka att en förälder sätter press på barnet och talar om för barnet vad det ska säga, anser jag att det är viktigt att det framgår och att utredaren redogör sina iakttagelser.

Bedömning och beslutsförslag till domstolen

Slutligen ska utredarens bedömning redovisas, inklusive motiveringar till varför utredaren har kommit fram till en viss bedömning. I utredningen ska det också anges ett förslag till hur domstolen ska döma. Om utredaren anser att det inte finns förutsättningar att lämna ett förslag till hur domstolen bör döma, ska det anges varför.

Föräldrarnas förmåga ska bedömas, inte enbart avseende den faktiska och praktiska omsorgsförmågan och respektive förälders lämplighet, utan även i fråga om vilja och förmåga att samarbeta med den andra föräldern samt att hålla barnet utanför konflikten. Det ska även framgå om föräldern har förmåga att skilja på sina egna och barnets behov och i vilken utsträckning föräldern kan sätta barnets behov framför de egna.

Riskbedömning

I sin bedömning ska utredaren lägga särskild vikt vid risk för våld, att barnet olovligen förs bort eller kvarhålls utomlands. Finns det polisanmälningar mot någon av föräldrarna eller en ny partner, ska det göras en riskbedömning!

Detta gäller även om polisanmälan inte lett till åtal och en fällande dom. Beviskravet i brottmål är mycket högt och även om beviskraven inte uppfyllts för att nå en fällande dom i ett brottmål, kan det ha förkommit ett våldsamt eller hotfullt beteende som direkt eller indirekt påverkat barnet. En frikännande dom behöver inte betyda att det inte förekommit våld, utan endast att våldet inte kunnat bevisas.

Därmed inte sagt att polisanmälningar alltid innebär att det förekommit våld, hot eller andra övergrepp. Det bör även analyseras om det verkar ha förekommit omotiverade anmälningar mot en förälder, t ex i syfte att vinna fördelar i vårdnadstvisten.

Konsekvensanalys

Det bör analyseras vilka konsekvenser olika lösningar avseende vårdnad, boende och umgänge får för barnet, såväl på kort som på lång sikt.

Slutsats:

Kvalitén i vårdnadsutredningar varierar kraftig. Inte alla utredare följer de råd och rekommendationer som gäller. Du har rätt att ställa krav på en omsorgsfull och väl genomförd utredning.

Alexandra Lyckman