10 augusti 2012

Rättshjälp

Har man inte råd att själv betala advokatarvodet är man beroende av en rättsskyddsförsäkring eller att staten beviljar rättshjälp. Men endast om man har en mycket begränsad ekonomi kan man räkna med ekonomiskt stöd från staten.

Rätten till rättshjälp

Rättshjälp och rättssäkerhet

Alla som bor i Sverige ska vara säkra på att man den dag man kommer i kontakt med rättsväsendet får en rättvis och rättssäker behandling. Att detta är anses vara en mänsklig rättighet framgår av den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. I Artikel 6 stadgas att var och en vid prövningen av ens civila rättigheter och skyldigheter eller vid en anklagelse för brott, ska vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång. Enligt min uppfattning inbegriper detta rätten att företrädas av en kunnig och erfaren advokat.

Men trots detta har allt färre personer ekonomisk möjlighet att anlita juridisk hjälp! En grundläggande rättighet i en rättsstat är den enskildes rätt att fritt få välja ombud, vilket även innebär att man måste ha ekonomiska förutsättningar att göra så. Sedan några år tillbaka har det ekonomiska stödet från staten, som ska garantera denna rättighet, urholkats.

Har man inte råd att själv betala advokatarvodet är man beroende av en rättsskyddsförsäkring eller att staten beviljar rättshjälp. Rättsskydd genom t ex hemförsäkringen beviljas dock inte för alla typer av rättstvister, t ex inte i vårdnads-, boende- och umgängestvister om barn i direkt samband med skilsmässa eller separation. Inte heller rättshjälp från staten beviljas för alla typer av rättstvister och endast om man har en mycket begränsad ekonomi kan man räkna med ekonomiskt stöd.

I vilka fall kan man få rättshjälp

I brottmålsrättegångar anses det enlig Europarådskonventionen vara en minimirättighet för den som blivit anklagad för brott att, när han saknar tillräckliga medel för att betala ett rättegångsbiträde, erhålla ett sådant utan kostnad, om rättvisans intresse så fordrar. Staten betalar i stor utsträckning kostnaderna för en försvarsadvokat.

Även i civilrättsliga tvister, finns möjligheter att ansöka om rättshjälp. Möjligheten att erhålla hjälp från staten är dock mer begränsad i de så kallade tvistemålen.

För att få rättshjälp i familjemål behöver det finnas särskilda skäl. Som familjemål räknas till exempel när föräldrar inte kommer överens om barnets vårdnad, boende och umgänge. Det krävs också särskilda skäl för att få rättshjälp när tvisten handlar om underhållsbidrag till barn. Det räcker i regel inte med det är fråga om komplicerade förhållanden eller beräkningar. I de undantagsfall som rättshjälp beviljas är det nästan uteslutande barn som får rättshjälp beviljat, men även barnen måste kunna uppge särskilda skäl.

Rättshjälp kan erhållas i tvister om pengar, när det rör en fordran som inte är av ringa värde.

Man kan få rättshjälp om man blivit utsatt för ett sexualbrott utomlands, till exempel blivit våldtagen eller blivit sexuellt ofredad på semestern.

I arbetstvister kan rättshjälp erhållas om man inte är fackligt ansluten eller om ens fackförbund av någon anledning inte kan erbjuda hjälp.

I konsumenttvist finns det möjlighet att få rättshjälp om Allmänna reklamationsnämndens beslut inte följs.

I förvaltningsrättsliga tvister, dvs beslut från myndighet, t ex försäkringskassan, kan rättshjälp i teorin erhållas. Men eftersom både en förvaltningsmyndighet och förvaltningsdomstolen ska utreda varje tvist noggrant enligt gällande bestämmelser meddelas i praktiken sällan rättshjälp i dessa fall.

Vem har rätt till rättshjälp?

Endast om man har en inkomst, eller ett ekonomiskt underlag (summan av inkomster, försörjningsbörda, förmögenhet och skulder) som understiger 260 000 kr per år har man rätt att få rättshjälp från staten. Förutsättningar är även att kostnaden inte täcks av privata försäkringar, t ex rättsskyddet i hemförsäkringen. Vidare ska det finnas behov av juridisk hjälp och det ska vara rimligt att staten bidrar till kostnaderna i angelägenheten.

Beviljas rättshjälp ska man bidra till kostnaderna genom att betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av kostnaderna för hjälpen. Staten betalar resten. Om man förlorar ett mål i en domstol gäller som regel att man ska betala sina egna rättshjälpskostnader (dvs rådgivnings- och rättshjälpsavgift) och motpartens hela rättegångskostnader (både rättshjälpsavgiften och rättshjälpen som beviljats från staten).

Inkomst rätthjälpsavgift minimibelopp

0-50 000 kr 2% –

50 000 – 100 000 kr 5% 500 kr

100 000 – 120 000 kr 10% 1 000 kr

120 000 – 150 000 kr 20% 1 500 kr

150 000 – 200 000 kr 30% 2 000 kr

200 000 – 260 000 kr 40% 5 000 kr

Den som har barn får dra av 15 000 kr per barn från årsinkomsten, dock maximalt 75 000 kr.

Beloppen har inte ändrats sedan den 1 april 1999! Detta medför i praktiken att allt färre personer har ekonomisk möjlighet att anlita juridisk hjälp. 2000 fick 14 000 personer ekonomiskt stöd från myndigheten, 2012 hade antalet halverats till drygt 7 000 personer. Den fråga som vi bör ställa till våra politiker är, hur detta överensstämmer med rättssäkerheten och varje medborgares rätt till en rättvis och rättssäker behandling?!

Alexandra Lyckman

Inlägg av Alexandra Lyckman

27 augusti 2024

”Det uteblivna umgänget”

I en ny dom från Högsta domstolen prövades om vårdnaden ska flyttas från en förälder, som inte medverkade när barnen skulle ha umgänge med den andra föräldern. Högsta domstolen beskriver också varför man anser att socialtjänsten hade misslyckats i det här fallet.

Alexandra Lyckman
20 oktober 2023

Förenklad och billigare bodelningsprocess

”Det är för krångligt och för dyrt att ta ut skilsmässa” löd rubriken på DN Debatt i början av året. Artikelförfattarna Malin Bergman och Charlotte Ljung efterfrågade en översyn av bodelningsprocessen, såväl avseende hur lång tid den får ta och hur mycket den får kosta.

Alexandra Lyckman
10 oktober 2022

Barns rätt till olika föräldraskap och målet att inte tvista om barn i domstol

Ämnet föräldraskap och barns rättigheter är ständigt aktuellt och mycket har hänt under de senaste decennierna. Barns rättigheter har stärkts. Barnkonventionen och modern lagstiftning har förändrat hur vi ser på barns rätt att komma till tals och få information.

Alexandra Lyckman
25 oktober 2021

Barnets vilja kontra föräldrarnas samförstånd

I en familj finns det ofta många olika viljor. Hur dessa olika viljor ska beaktas är en intressant fråga. Barn ses idag som autonoma individer och rättighetsbärare. De har rätt att komma till tals i frågor som rör dom själva. Tanken är god och grundläggande. Men det har väckt en praktisk fundering hos mig som medlare.

Alexandra Lyckman
4 november 2020

Mindre konflikt och lägre kostnader – vi har receptet

Vi är humanjurister, intresserade av människor, relationer, människoöden. Vi tolererar inte orättvisa och lidande. Vi värnar de svaga och utsatta. Vi månar om barn, barns rättigheter och barns välmående.

Alexandra Lyckman
25 november 2019

Målsägandebiträde och särskild företrädare

Barn som utsatts för brott kan företrädas av egna ombud som antingen utses till målsägandebiträde eller till särskild företrädare. På Advokatdagarna som hölls i oktober 2019 fick vi, Anna Hellron Wikström och undertecknad, möjlighet att hålla ett seminarium om dessa typer av uppdrag och vad som skiljer dom åt. Här kommer en kort sammanfattning.

Alexandra Lyckman
placeholder
25 september 2018

Barns mående när föräldrar tvistar

I juni i år deltog min kollega Mia och jag i en vidareutbildning i Budapest för medlare i internationella vårdnadstvister. Det är alltid givande att träffa andra praktiserande jurister och medlare. Man lär sig mycket om vilka likheter och olikheter som finns i olika länder och kulturer. Tvista om barn gör man i de flesta.

Alexandra Lyckman
placeholder
14 december 2017

Framtidsfullmakter

Många har funderingar vad som händer om man blir sjuk och inte längre kan se efter sina rättsaffärer. Man vill i så fall gärna anförtro någon närstående att se efter ens angelägenheter. Den 1 juli 2017 trädde en lag om framtidsfullmakter ikraft. Efterfrågad av klienter, ifrågasatt av kollegor. Några kollegor har till och med bestämt sig för att inte medverka till att upprätta framtidsfullmakter.

Alexandra Lyckman
placeholder
19 december 2016

Gemensam vårdnad innebär inte att barnen bor lika mycket hos båda föräldrarna

Många föräldrar blandar ihop växelvist boende med gemensam vårdnad. I detta blogginlägg förklarar vi skillnaden och vad respektive innebär.

Alexandra Lyckman
placeholder
11 april 2016

Vårdnadsutredningen – hur går den till egentligen?

För ett tag sedan fick jag möjlighet att få lyssna på vår tidigare kollega Kajsa Laxhammar, som numera arbetar hos Socialstyrelsen. Hon berättade vilka föreskrifter det finns gällande vårdnadsutredningen.

Alexandra Lyckman
placeholder
18 mars 2015

Varför ska det behöva bli så in i helskotta dyrt med boutredningar och bodelningar?!

När dödsbodelägare inte kan komma överens om hur arvet ska skiftas, eller när f d makar eller sambor inte kan komma överens om bodelningen, kan en advokat förordnas till boutredningsman respektive bodelningsförrättare av tingsrätten.

Alexandra Lyckman
9 oktober 2014

Iakttagelser från family court i New York

Hej! Från New York! Efter en ordentlig säkerhetskontroll fick vi veta att många olika slags ärenden med anknytning till familjen hanteras i family court. Förutom vanliga vårdnads- och umgängesärenden även omhändertagande av barn, kontaktförbud, familjevåld mm.

Alexandra Lyckman
placeholder
1 augusti 2014

Det bästa sättet att lösa internationella vårdnadstvister!

Maj 2014 deltog Alexandra Lyckman i Lepca-konferensen i Haag för advokater som arbetar med barnbortförandeärenden. Lepca står för Lawyers in Europe on Parental Child Abduction. Det var den första konferensen i sitt slag, men inte bara europeiska advokater deltog.

Alexandra Lyckman
placeholder
15 november 2013

Underhåll till barn och f d maka när man bor i olika länder

Det blir allt vanligare med internationella familjesammansättningar. Om relationen avslutas uppkommer ofta frågor om underhåll till barn och f d maka.

Alexandra Lyckman
placeholder
7 april 2013

Advokatens skyldigheter

Vad kan du förvänta dig av en advokat? Advokatyrket är en rolig och omväxlande utmaning! Vi träffar många olika typer av människor, i olika livssituationer och med vitt skilda förutsättningar. Samtidigt ställs vi advokater inför olika juridiska, moraliska, etiska problem!

Alexandra Lyckman
placeholder
7 februari 2012

Att tvista om barn

Belönar rättssystemet fel förälder?

Alexandra Lyckman
placeholder
17 april 2010

Förvärrar advokater konflikter?

DN skriver i en artikel 2013-04-11 om att advokater anklagas för att förstärka konflikten mellan föräldrar som strider om sina barn - för att kunna debitera mer. Både domare och advokater uttalar i artikeln att detta är ett problem.

Alexandra Lyckman

Kontakta oss

Vad vill du fråga om? Gör ett eller flera val i rutorna

Ange en kort bakgrund till ditt ärende

Ange dina kontaktuppgifter

Ange motpartens uppgifter

Skickar

Meddelandet skickat

Vi hör av oss snart!

Något gick fel

Prova igen, om fel kvartsår kontakta oss via e-post eller telefon.

@insulanderlindh