27 augusti 2024

”Det uteblivna umgänget”

I en ny dom från Högsta domstolen prövades om vårdnaden ska flyttas från en förälder, som inte medverkade när barnen skulle ha umgänge med den andra föräldern. Högsta domstolen beskriver också varför man anser att socialtjänsten hade misslyckats i det här fallet.

Foto byline Carl Johan Erikson

Ibland händer det, att Högsta domstolen avgör ett familjerättsligt mål, till stor glädje för oss som jobbar med familjerätt, eftersom familjerätten är underrepresenterat bland Högsta domstolens avgöranden – sett till förekomsten av tillfällen som familjerätten aktualiseras i människors liv. Familjerätt är ju trots allt något alla människor kommer i kontakt med under sin livstid. Det kan vara i samband med att man flyttar ihop och blir sambo, när man gifter sig, när man blir förälder, när man separerar eller skiljer sig , när man ger en gåva till sitt barn eller någon annan närstående, när man skriver ett testamente och när någon närstående dör.

Nu hände det i alla fall att Högsta domstolen (HD) den 19 juni 2024 meddelade en dom som HD döpt till ”Det uteblivna umgänget”, mål T 4560-23 https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/avgoranden/2023/132182/

Frågan som HD prövade gällde om man skulle flytta över vårdnaden från en förälder som inte tillgodosåg barnets rätt till umgänge med den andra föräldern. Bedömningen ska göras individualiserat och utifrån vad som är bäst för det enskilda barnet.

Utgångspunkten är att ett barn ska ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Fortfarande uttrycker många föräldrar det som sin rätt till umgänge med barnet, men lagstiftaren och domstolarna är noga med att det är barnet som har rätt att träffa en förälder, inte tvärtom. Och om det finns risk för att ett barn far illa av umgänget kan det medföra att umgänget begränsas på olika sätt eller att inget umgänge ska ske. Risken ska bedömas i två steg. Först bör det konstateras om en risk i ett visst hänseende föreligger och därefter hur stor risken är och om den kan hanteras. Olika avväganden måste göras och kan det vara svårt att förutse alla framtida förändringar. Bedömningen bör därför ha sitt fokus på de närmaste åren, skriver HD.

Också barnets egna önskemål ska beaktas. Ju äldre barnet är, desto mer tas hänsyn till barnets egna önskemål.

I domen från juni understryker HD att det behöver göras en prognos om hur barnets situation kan komma att utvecklas både på kort och lång sikt. Om en överflyttning bedöms leda till en tydlig förbättring för barnet på längre sikt, kan det behöva godtas att det på kortare sikt medför en övergående påfrestning.

Vad som också särskilt diskuterades i detta mål var hur man ska ta hänsyn till om den förälder som barnen bor hos har skyddade personuppgifter, bl a gällande adressen. Det framhålls att för barn som lever under sådana omständigheter får samhället, främst socialtjänsten, ett utökat ansvar för att barnen får växa upp under trygga och goda förhållanden.

För just de här barnen hade domstolar flera gånger sedan 2018 bestämt att barnen har rätt till umgänge med sin pappa och till och med att mamman skulle få betala vite om hon inte lämnade ifrån sig barnen för umgänge med pappan. Eftersom inget umgänge kom igång var det enligt HD tydligt att det har förelegat ett behov av stöd och hjälp och att det är något som socialtjänsten hade misslyckats med i det här fallet. Men kanske även lagstiftaren, resonerar HD. Det konstateras att vårdnads-, boende- och umgängesutredningar som finns i målet mest består av sammanställningar av vad respektive förälder sagt. Det saknas information i utredningarna om vilka åtgärder som socialnämnden vidtagit för att tillgodose behovet av stöd och hjälp till barnen och deras föräldrar efter domstolsbesluten. Kanske, resoneras det i domen, beror det på hur regelsystemet är utformat beträffande en socialnämnds möjlighet att inhämta underlag?

Någon som forskat om vårdnadstvister är Annika Rejmer. HD tipsar om hennes avhandlingar:

  • Annika Rejmer, Custody disputes from a socio-legal perspective i Children in Custody Disputes (Anna Kaldal, Agnes Hellner och Titta Mattson red.), 2023, s. 71 ff.
  • Annika Rejmer, Kan rättssociologin bidra till att vidareutveckla rättsdogmatiken i Festskrift till Håkan Hydén, 2018, s. 528 ff.

Vad kan man dra för slutsats av detta?

Det som hänt i den här vårdnadskonflikten är inte unikt. Ofta kommer klienter till oss med förhoppningen att om det bara finns en dom, så kommer allt att fungera bra sedan. Så är det tyvärr inte. Även om man har en dom som går helt i linje med det man yrkat, kan det behövas hjälp och stöd för att det som bestämts i domen ska följas och fungera.

När föräldrar kommer till oss på medling börjar vi nästan alltid med att prata om kommunikationen mellan föräldrarna. Hur ska den se ut? När ska den ske? Hur ska man fatta gemensamma beslut kring barnen och vad gör man om det som beslutats inte följs? Tänk om alla föräldrar fick möjlighet att föra en dialog om detta i samband med eller strax efter en separation. Kanske skulle färre föräldrar behöva tvista i domstol?

Alexandra Lyckman

Inlägg av Alexandra Lyckman

20 oktober 2023

Förenklad och billigare bodelningsprocess

”Det är för krångligt och för dyrt att ta ut skilsmässa” löd rubriken på DN Debatt i början av året. Artikelförfattarna Malin Bergman och Charlotte Ljung efterfrågade en översyn av bodelningsprocessen, såväl avseende hur lång tid den får ta och hur mycket den får kosta.

Alexandra Lyckman
10 oktober 2022

Barns rätt till olika föräldraskap och målet att inte tvista om barn i domstol

Ämnet föräldraskap och barns rättigheter är ständigt aktuellt och mycket har hänt under de senaste decennierna. Barns rättigheter har stärkts. Barnkonventionen och modern lagstiftning har förändrat hur vi ser på barns rätt att komma till tals och få information.

Alexandra Lyckman
25 oktober 2021

Barnets vilja kontra föräldrarnas samförstånd

I en familj finns det ofta många olika viljor. Hur dessa olika viljor ska beaktas är en intressant fråga. Barn ses idag som autonoma individer och rättighetsbärare. De har rätt att komma till tals i frågor som rör dom själva. Tanken är god och grundläggande. Men det har väckt en praktisk fundering hos mig som medlare.

Alexandra Lyckman
4 november 2020

Mindre konflikt och lägre kostnader – vi har receptet

Vi är humanjurister, intresserade av människor, relationer, människoöden. Vi tolererar inte orättvisa och lidande. Vi värnar de svaga och utsatta. Vi månar om barn, barns rättigheter och barns välmående.

Alexandra Lyckman
25 november 2019

Målsägandebiträde och särskild företrädare

Barn som utsatts för brott kan företrädas av egna ombud som antingen utses till målsägandebiträde eller till särskild företrädare. På Advokatdagarna som hölls i oktober 2019 fick vi, Anna Hellron Wikström och undertecknad, möjlighet att hålla ett seminarium om dessa typer av uppdrag och vad som skiljer dom åt. Här kommer en kort sammanfattning.

Alexandra Lyckman
placeholder
25 september 2018

Barns mående när föräldrar tvistar

I juni i år deltog min kollega Mia och jag i en vidareutbildning i Budapest för medlare i internationella vårdnadstvister. Det är alltid givande att träffa andra praktiserande jurister och medlare. Man lär sig mycket om vilka likheter och olikheter som finns i olika länder och kulturer. Tvista om barn gör man i de flesta.

Alexandra Lyckman
placeholder
14 december 2017

Framtidsfullmakter

Många har funderingar vad som händer om man blir sjuk och inte längre kan se efter sina rättsaffärer. Man vill i så fall gärna anförtro någon närstående att se efter ens angelägenheter. Den 1 juli 2017 trädde en lag om framtidsfullmakter ikraft. Efterfrågad av klienter, ifrågasatt av kollegor. Några kollegor har till och med bestämt sig för att inte medverka till att upprätta framtidsfullmakter.

Alexandra Lyckman
placeholder
19 december 2016

Gemensam vårdnad innebär inte att barnen bor lika mycket hos båda föräldrarna

Många föräldrar blandar ihop växelvist boende med gemensam vårdnad. I detta blogginlägg förklarar vi skillnaden och vad respektive innebär.

Alexandra Lyckman
placeholder
11 april 2016

Vårdnadsutredningen – hur går den till egentligen?

För ett tag sedan fick jag möjlighet att få lyssna på vår tidigare kollega Kajsa Laxhammar, som numera arbetar hos Socialstyrelsen. Hon berättade vilka föreskrifter det finns gällande vårdnadsutredningen.

Alexandra Lyckman
placeholder
18 mars 2015

Varför ska det behöva bli så in i helskotta dyrt med boutredningar och bodelningar?!

När dödsbodelägare inte kan komma överens om hur arvet ska skiftas, eller när f d makar eller sambor inte kan komma överens om bodelningen, kan en advokat förordnas till boutredningsman respektive bodelningsförrättare av tingsrätten.

Alexandra Lyckman
9 oktober 2014

Iakttagelser från family court i New York

Hej! Från New York! Efter en ordentlig säkerhetskontroll fick vi veta att många olika slags ärenden med anknytning till familjen hanteras i family court. Förutom vanliga vårdnads- och umgängesärenden även omhändertagande av barn, kontaktförbud, familjevåld mm.

Alexandra Lyckman
placeholder
1 augusti 2014

Det bästa sättet att lösa internationella vårdnadstvister!

Maj 2014 deltog Alexandra Lyckman i Lepca-konferensen i Haag för advokater som arbetar med barnbortförandeärenden. Lepca står för Lawyers in Europe on Parental Child Abduction. Det var den första konferensen i sitt slag, men inte bara europeiska advokater deltog.

Alexandra Lyckman
placeholder
15 november 2013

Underhåll till barn och f d maka när man bor i olika länder

Det blir allt vanligare med internationella familjesammansättningar. Om relationen avslutas uppkommer ofta frågor om underhåll till barn och f d maka.

Alexandra Lyckman
placeholder
7 april 2013

Advokatens skyldigheter

Vad kan du förvänta dig av en advokat? Advokatyrket är en rolig och omväxlande utmaning! Vi träffar många olika typer av människor, i olika livssituationer och med vitt skilda förutsättningar. Samtidigt ställs vi advokater inför olika juridiska, moraliska, etiska problem!

Alexandra Lyckman
placeholder
10 augusti 2012

Rättshjälp

Har man inte råd att själv betala advokatarvodet är man beroende av en rättsskyddsförsäkring eller att staten beviljar rättshjälp. Men endast om man har en mycket begränsad ekonomi kan man räkna med ekonomiskt stöd från staten.

Alexandra Lyckman
placeholder
7 februari 2012

Att tvista om barn

Belönar rättssystemet fel förälder?

Alexandra Lyckman
placeholder
17 april 2010

Förvärrar advokater konflikter?

DN skriver i en artikel 2013-04-11 om att advokater anklagas för att förstärka konflikten mellan föräldrar som strider om sina barn - för att kunna debitera mer. Både domare och advokater uttalar i artikeln att detta är ett problem.

Alexandra Lyckman

Kontakta oss

Vad vill du fråga om? Gör ett eller flera val i rutorna

Ange en kort bakgrund till ditt ärende

Ange dina kontaktuppgifter

Ange motpartens uppgifter

Skickar

Meddelandet skickat

Vi hör av oss snart!

Något gick fel

Prova igen, om fel kvartsår kontakta oss via e-post eller telefon.