14 december 2017

Framtidsfullmakter

Många har funderingar vad som händer om man blir sjuk och inte längre kan se efter sina rättsaffärer. Man vill i så fall gärna anförtro någon närstående att se efter ens angelägenheter. Den 1 juli 2017 trädde en lag om framtidsfullmakter ikraft. Efterfrågad av klienter, ifrågasatt av kollegor. Några kollegor har till och med bestämt sig för att inte medverka till att upprätta framtidsfullmakter.

Skälen är de som framgår av styckena 4 och 5 nedan.

  1. Varför behöver man en framtidsfullmakt?

Vad klienterna efterfrågar:

  • Vad händer om jag blir sjuk och hamnar på ålderdomshem. Vem ska betala mina räkningar?
  • Min man/hustru har blivit så glömsk. Vad händer om han/hon får demens och vi vill sälja huset för att flytta till ett äldreboende?
  1. Vad är en framtidsfullmakt?

En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon ger åt en person, så att den personen kan företräda en för det fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser.

  1. Vad kan man bestämma i en framtidsfullmakt?

Det kan vara fråga om ekonomiska och personliga angelägenheter. Undantag gäller för sjukvårdsåtgärder, att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av utpräglat personlig karaktär.

Man kan bestämma att fullmakten ska gälla t ex

  • att mottaga och kvittera försändelser och pengar
  • att förlänga eller säga upp abonnemang eller avtal
  • att disponera i banktillgångar
  • att företräda vid domstolar och hos myndigheter
  • att förvalta, låna eller hyra ut egendom
  • att förvalta, sälja eller på annat sätt förfoga över fast egendom eller bostadsrätt

Fullmaktshavaren ska fullgöra uppdraget i enlighet med fullmaktsgivarens intressen och, om det är möjligt, samråda med honom eller henne i viktiga frågor.

Fullmakten måste vara skriftlig och undertecknad. Underskriften ska bevittnas av två personer. Den som fått fullmakten – fullmaktshavaren –  bedömer om fullmakten trätt ikraft. Man kan i fullmakten även bestämma att domstol ska pröva om fullmakten trätt i kraft.

Här ser jag potentiella konflikter. Frågor man kan ställa sig är

  • Vilket egenintresse kan fullmaktshavaren ha?
  • Vill man som fullmaktstagare ta strid med en närstående som saknar sjukdomsinsikt, kanske t o m starta en process i domstol?
  • Vem ska betala kostnaderna för domstolsprocessen?

Man kan bestämma att en så kallad granskare ska utses, som ska granska hur den person som har fått fullmakten utför sitt uppdrag.

En framtidsfullmakt kan inte göras oåterkallelig. Är man missnöjd med hur den som fått fullmakten sköter sitt uppdrag kan man med andra ord återkalla fullmakten. Även här bör man vara medveten om att det kan uppstå oenigheter. Om fullmakten trätt i kraft med anledning av att fullmaktsgivaren i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om sina angelägenheter och kanske saknar sjukdomsinsikt, men samtidigt vill återkalla fullmakten, ser jag en risk för att det kan leda till konflikter mellan närstående.

  1. Vad kan man inte eller bör man inte bestämma i en framtidsfullmakt.

Det finns några saker som kan få stora konsekvenser och påverka de ekonomiska förhållandena i sådan omfattning, att man bör vara försiktig och kanske rent av aldrig låta fullmakten innefatta dessa. Oönskade resultat kan bli konsekvensen eftersom det kan vara svårt att överblicka hur förhållandena är när fullmakten träder ikraft och hur fullmakten kan komma att användas i framtiden.

Var försiktig med och fundera noga på om och varför fullmakten ska innefatta

  • att köpa eller sälja saker utan specificering av vad som får köpas och vilken egendom som får säljas
  • att man får ge bort eller låna ut egendom som tillhör fullmaktsgivaren

Jag vill avråda från att låta fullmakten gälla för

  • att ingå skuldförbindelser och ta upp lån
  • att ingå borgen
  • att driva näringsverksamhet
  1. Efter min död…

Ibland blir lagar motstridiga trots att det är något lagstiftaren försöker att undvika. Ett sådant fall gäller fullmakter och hur de ska gälla efter fullmaktsgivarens död.

Enligt Avtalslagen (2 kap 21 § 1st) fortsätter en fullmakt som huvudregel att gälla efter fullmaktsgivarens död. Samtidigt säger Ärvdabalken, vår svenska lag som har regler om testamenten och arv, att man bara kan förordna om vad som ska ske efter ens död genom testamente. I ett testamente kan man även förordna om en testamentsexekutor eller boutredningsman som ska förvalta boet. Om en testamentsexekutor eller boutredningsman inte förordnas är det dödsbodelägarna som ska förvalta den avlidens egendom (Ärvdabalken 18 kap 1§ 1st). Finns det samtidigt en fullmakt som ger en person rätt att agera i den avlidnes namn efter dödsfallet, kan även detta leda till konflikter. Av den anledningen bör det särskilt anges i framtidsfullmakten, att den inte gäller efter fullmaktsgivarens död. Det kan särskilt nämnas att det även utan fullmakt är möjligt att betala räkningar i den avlidnes namn från den avlidnes konto.

Alexandra Lyckman

Inlägg av Alexandra Lyckman

27 augusti 2024

”Det uteblivna umgänget”

I en ny dom från Högsta domstolen prövades om vårdnaden ska flyttas från en förälder, som inte medverkade när barnen skulle ha umgänge med den andra föräldern. Högsta domstolen beskriver också varför man anser att socialtjänsten hade misslyckats i det här fallet.

Alexandra Lyckman
20 oktober 2023

Förenklad och billigare bodelningsprocess

”Det är för krångligt och för dyrt att ta ut skilsmässa” löd rubriken på DN Debatt i början av året. Artikelförfattarna Malin Bergman och Charlotte Ljung efterfrågade en översyn av bodelningsprocessen, såväl avseende hur lång tid den får ta och hur mycket den får kosta.

Alexandra Lyckman
10 oktober 2022

Barns rätt till olika föräldraskap och målet att inte tvista om barn i domstol

Ämnet föräldraskap och barns rättigheter är ständigt aktuellt och mycket har hänt under de senaste decennierna. Barns rättigheter har stärkts. Barnkonventionen och modern lagstiftning har förändrat hur vi ser på barns rätt att komma till tals och få information.

Alexandra Lyckman
25 oktober 2021

Barnets vilja kontra föräldrarnas samförstånd

I en familj finns det ofta många olika viljor. Hur dessa olika viljor ska beaktas är en intressant fråga. Barn ses idag som autonoma individer och rättighetsbärare. De har rätt att komma till tals i frågor som rör dom själva. Tanken är god och grundläggande. Men det har väckt en praktisk fundering hos mig som medlare.

Alexandra Lyckman
4 november 2020

Mindre konflikt och lägre kostnader – vi har receptet

Vi är humanjurister, intresserade av människor, relationer, människoöden. Vi tolererar inte orättvisa och lidande. Vi värnar de svaga och utsatta. Vi månar om barn, barns rättigheter och barns välmående.

Alexandra Lyckman
25 november 2019

Målsägandebiträde och särskild företrädare

Barn som utsatts för brott kan företrädas av egna ombud som antingen utses till målsägandebiträde eller till särskild företrädare. På Advokatdagarna som hölls i oktober 2019 fick vi, Anna Hellron Wikström och undertecknad, möjlighet att hålla ett seminarium om dessa typer av uppdrag och vad som skiljer dom åt. Här kommer en kort sammanfattning.

Alexandra Lyckman
placeholder
25 september 2018

Barns mående när föräldrar tvistar

I juni i år deltog min kollega Mia och jag i en vidareutbildning i Budapest för medlare i internationella vårdnadstvister. Det är alltid givande att träffa andra praktiserande jurister och medlare. Man lär sig mycket om vilka likheter och olikheter som finns i olika länder och kulturer. Tvista om barn gör man i de flesta.

Alexandra Lyckman
placeholder
19 december 2016

Gemensam vårdnad innebär inte att barnen bor lika mycket hos båda föräldrarna

Många föräldrar blandar ihop växelvist boende med gemensam vårdnad. I detta blogginlägg förklarar vi skillnaden och vad respektive innebär.

Alexandra Lyckman
placeholder
11 april 2016

Vårdnadsutredningen – hur går den till egentligen?

För ett tag sedan fick jag möjlighet att få lyssna på vår tidigare kollega Kajsa Laxhammar, som numera arbetar hos Socialstyrelsen. Hon berättade vilka föreskrifter det finns gällande vårdnadsutredningen.

Alexandra Lyckman
placeholder
18 mars 2015

Varför ska det behöva bli så in i helskotta dyrt med boutredningar och bodelningar?!

När dödsbodelägare inte kan komma överens om hur arvet ska skiftas, eller när f d makar eller sambor inte kan komma överens om bodelningen, kan en advokat förordnas till boutredningsman respektive bodelningsförrättare av tingsrätten.

Alexandra Lyckman
9 oktober 2014

Iakttagelser från family court i New York

Hej! Från New York! Efter en ordentlig säkerhetskontroll fick vi veta att många olika slags ärenden med anknytning till familjen hanteras i family court. Förutom vanliga vårdnads- och umgängesärenden även omhändertagande av barn, kontaktförbud, familjevåld mm.

Alexandra Lyckman
placeholder
1 augusti 2014

Det bästa sättet att lösa internationella vårdnadstvister!

Maj 2014 deltog Alexandra Lyckman i Lepca-konferensen i Haag för advokater som arbetar med barnbortförandeärenden. Lepca står för Lawyers in Europe on Parental Child Abduction. Det var den första konferensen i sitt slag, men inte bara europeiska advokater deltog.

Alexandra Lyckman
placeholder
15 november 2013

Underhåll till barn och f d maka när man bor i olika länder

Det blir allt vanligare med internationella familjesammansättningar. Om relationen avslutas uppkommer ofta frågor om underhåll till barn och f d maka.

Alexandra Lyckman
placeholder
7 april 2013

Advokatens skyldigheter

Vad kan du förvänta dig av en advokat? Advokatyrket är en rolig och omväxlande utmaning! Vi träffar många olika typer av människor, i olika livssituationer och med vitt skilda förutsättningar. Samtidigt ställs vi advokater inför olika juridiska, moraliska, etiska problem!

Alexandra Lyckman
placeholder
10 augusti 2012

Rättshjälp

Har man inte råd att själv betala advokatarvodet är man beroende av en rättsskyddsförsäkring eller att staten beviljar rättshjälp. Men endast om man har en mycket begränsad ekonomi kan man räkna med ekonomiskt stöd från staten.

Alexandra Lyckman
placeholder
7 februari 2012

Att tvista om barn

Belönar rättssystemet fel förälder?

Alexandra Lyckman
placeholder
17 april 2010

Förvärrar advokater konflikter?

DN skriver i en artikel 2013-04-11 om att advokater anklagas för att förstärka konflikten mellan föräldrar som strider om sina barn - för att kunna debitera mer. Både domare och advokater uttalar i artikeln att detta är ett problem.

Alexandra Lyckman

Kontakta oss

Vad vill du fråga om? Gör ett eller flera val i rutorna

Ange en kort bakgrund till ditt ärende

Ange dina kontaktuppgifter

Ange motpartens uppgifter

Skickar

Meddelandet skickat

Vi hör av oss snart!

Något gick fel

Prova igen, om fel kvartsår kontakta oss via e-post eller telefon.

@insulanderlindh